Asketism

I Bibeln läser jag mycket om asketism. Läser och ser upp till Jesus som talade till den förlorade mänskligheten och sade så många visa och sunda ord åt oss.

Räddar verkligen allt vi har oss? Det tyckte inte Jesus. Tänker själv försöka finna den trånga porten och gå igenom den, med så litet ägodelar som möjligt för tror de kan vara som en illusion som för oss på avvägar eller skymmer vår sikt.

Ögat är hela kroppens ljus. Om ögat är sjukt, när sikten är dålig, så är det väldigt svårt att navigera. Försöker uppmana mig själv och andra att finna glädjen i asketismen som Jesus pratar om, att vi inte behöver ägodelar som är tjohejsan eller så.

Vill gärna här också fritt citera Tove Janssons figur Snusmumriken  när Sniff ville beslagta granaterna i granatdalen: ”Allt jag ser på äger jag.”

Att liksom kunna röra sig fritt, men ändå äga allting, för man bär det med sig. Minnen, bilder och relationer. Asketism.

Tror att den överväldigande materialsmen är ett stort hot mot den sunda mänskligheten. Mot det sunda jaget. Menar nu inte att alla skulle bli som munkar och stänga in sig i kloster, utan att var och en äger det han behöver, och just inget mera. Det fanns väl någon vers också i Bibeln som uppmanar oss att alla saker vi har ska komma till god välsignande användning.

Ett mycket sunt beslut för den kristne i det moderna världssamhället är detta: Att be en bön om beskydd från det och att hans syn inte skulle bli störd av all materialism runtomkring.

Finner detta viktigt att säga nu, eftersom vi lever i tiden för julkommersialism. Jag försöker få människor att tänka på detta eftersom jag är medveten om allt shoppande som pågår inom några veckors tid ännu och att det inte i alla fall är så sunt.

Om inte Gud är med i mitt julfirande är det julfirandet inget värt, och inga klappar har någon betydelse alls.