Kärlek och hat

Ledare. Ledare 34/2007 Finns det tiotusentals personer i våra europeiska samhällen som hatar västvärlden och är beredda att ta till yttersta våld – läs mörda – för att bekämpa vår frihet och vår demokrati? 21.8.2007 kl. 00:00
Finns det tiotusentals personer i våra europeiska samhällen som hatar västvärlden och är beredda att ta till yttersta våld – läs mörda – för att bekämpa vår frihet och vår demokrati?
Det är en av de frågor som Svante Lundgren reflekterar kring i sin angelägna artikel Det islamistiska hotet i senaste nummer av Finsk Tidskrift. Lundgren är docent i judaistik vid Åbo Akademi.

Frågan är skrämmande i all sin nakenhet och direkthet.
Förmodligen finns det de som menar att den inte alls borde ställas. Redan som sådan kan den ju sägas kasta en mörk skugga över åtminstone en del muslimer. Och det anses vara allt annat än politiskt korrekt i kretsar som lovsjunger framväxten av så kallade mångkulturella samhällen.

 
Illustration: Jan Lindström
Såväl genomförda som planerade självmords- och andra terrorattacker som utförliga vetenskapliga undersökningar av hur muslimer – också i Europa – ser på den västerländska kulturen visar i alla fall utom allt tvivel att här finns ett stort och allvarligt problem.
Frågan är alltså inte om det finns något att diskutera, utan om och i så fall hur problemen och utmaningarna skall diskuteras.

Lundgren kommenterar inställningen att inte diskutera så här:
”Ovilligheten att tala om dessa problem motiveras alltid med att man inte får ge de främlingsfientliga krafterna vatten på kvarn. I själva verket ger man dessa krafter vatten på kvarn genom att tiga, lägga locket på och censurera. På så sätt förstärker man intrycket att myndigheterna inte vill ha en öppen debatt utan sopar problemen under matten därför att de är rädda för hur vanligt folk reagerar.”

Å andra sidan visar undersökningar som också Lundgren hänvisar till att redan en diskussion om de aktuella problemen kan ses och ses som rasistisk och som uttryck för islamofobi.
Den aktiva feltolkningen används sedan som ytterligare ett belägg för att väst inte respekterar muslimer och deras tro och att konfrontationer därför inte endast är nödvändiga utan nödvändiga.

Situationen är lindrigt sagt komplicerad. Så komplicerad att man med fog kan ta till det gamla talesättet som säger att man har rumpan bak oberoende av hur man vänder sig.

Eftersom redan diskussioner kan leda till allt större problem skulle det gälla att hitta en gemensam ”odiskutabel” utgångspunkt för meningsutbytet.
Vad kan då vara naturligare än att diskutera vilka uttryck islam och kristendomen tar sig. Alltså att se vilka frukter de olika träden bär och vad frukterna säger om trädet.

Ta till exempel detta med martyrskap.
Ordet martyr kommer av grekiska martys, i genitiv martyros och avser ett blodsvittne, ett vittne som med sitt liv fått plikta för sin tro för att andra inte delar hans eller hennes tro. En kristen martyr vittnar med andra ord om sin Gud, som uppmanat alla kristna att älska Gud över allting och sin nästa som sig själv.
Också och kanske i synnerhet sina fiender.

I de sammanhang där ordet martyr i dag i allmänhet används är innebörden en helt annan.
De självmordsattacker som utförs av så kallade muslimska fundamentalister ger mördarna martyrstatus och fribiljett till paradiset.
Här är det alltså inte fråga om personer som hellre låter sig dödas än att de avsvär sig sin tro. Här är det fråga om personer som själva tar livet av sig och av så många andra som möjligt.

Våldshandlingarna sker skrämmande nog – som Lundgren konstaterar – av hat till vad västvärlden är och inte av hat till vad den gör.
Slutsatsen av det konstaterandet är klar: det finns mycket lite, kanske ingenting, som vi kan göra för att få dem som hatar oss för vad vi är att älska oss för vad vi gör.

Så kanske den största frågan blir vad det sist och slutligen finns att diskutera om och med vem eller vilka diskussioner kan föras?
En sak torde vara helt klar: företrädare för den så kallade västvärlden kan aldrig framgångsrikt diskutera fredlig samexistens med muslimska fundamentalister som ser dem som fiender som måste mördas. Den diskussionen måste föras i den muslimska familjen.

Stig Kankkonen



Läsning. Församlingen kan inte sitta i församlingshemmet och vänta på att folk ska komma dit. Församlingen måste ut i samhället. 11.2.2020 kl. 11:31

Volontärer. Gemenskapen i den svenska kyrkan i Fuengirola drar Karl- Erik och Ulla-Brita Wikström till den spanska solkusten. Nu senast som volontärer. 10.2.2020 kl. 13:28

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01

familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01

kyrkoherdeinstallation. Vid årsskiftet gick Purmo, Esse och Pedersöre församlingarna samman i nya Pedersöre församlingen. På söndagen installerades nya kyrkoherden Kaj Granlund i tjänst i en välfylld Purmo kyrka. 9.2.2020 kl. 16:34

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00