Ärkebiskop Paarma hoppas på punkt

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet. 14.5.2007 kl. 00:00

Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet.

– Jag vill så kraftigt som det bara är möjligt understryka min innerliga önskan att alla som vill skall kunna känna det möjligt att verka och arbeta i kyrkan. I den meningen är Sveriges väg inte vår, säger Paarma. (Foto: Daniel Iman)

Fokuseringen i ärkebiskop Jukka Paarmas öppningsanförande vid kyrkomötets vårsession i Åbo senaste vecka var på kvinnoprästdiskussionen. Men så var det inte tänkt. Han hade planerat att tala om något helt annat.

– Men den offentliga diskussionen gjorde att jag helt enkelt kände mig tvungen att ytterliga en gång försöka ge kyrkans koordinater i frågan så klart som möjligt, förklarar Paarma.

Vad det är som gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att tillräckligt odiskutabelt få fram kyrkans entydiga ställning i fråga om kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare kan ärkebiskopen inte förstå.

– Trots alla försök att klargöra den finns det av allt att döma alltid något som kan missförstås eller någon som vill missförstå. Och så är den offentliga diskussionen igång igen och missuppfattningarna avlöser varandra.

Enligt ärkebiskop Paarma är situationen inom kyrkan inte alls oklar och alla vet vad som gäller. Problemet är att samma klarhet inte genomsyrar den allmänna debatten.

– Det avgörande i denna fråga är inte vad man anser om kvinnliga präster, utan om man fullt ut är beredd att samarbeta enligt de spelregler som gäller, understryker Paarma.

– Kvinnoprästmotståndare, både präster och lekmän, är därför varmt välkomna att fortsätta sitt arbete för Guds sak och för kyrkan sida vid sida med dem som accepterar den ordning som antogs för 21 år sedan. De präster som inte ser det möjligt att samarbeta med kvinnliga kolleger hoppas jag skall kunna hitta andra uppdrag inom kyrkan.

– Jag vill så kraftigt som det bara är möjligt understryka min innerliga önskan att alla som vill skall kunna känna det möjligt att verka och arbeta i kyrkan. I den meningen är Sveriges väg inte vår, säger Paarma.

Riktigt optimistisk vågar ärkebiskop Jukka Paarma inte vara när det gäller möjligheten att hitta gemensamma vägar framåt. I bägge lägren flödar just nu adrenalinet och stridsropen skallar och den allmänna debatten gör inte saken bättre.

– Jag har svårt att se vilka nya konstruktiva element som kunde tillföras debatten. Om sådana finnas hoppas jag att de snarast möjligt framförs. Goda förslag mottas med tacksamhet.

– I övrigt hoppas jag att vi äntligen kunde sätta punkt för den här debatten, som inte gagnar någon och allra minst Kristi kyrka, konstaterar ärkebiskop Jukka Paarma.

Stig Kankkonen



ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53