Bloggen är min dagbok

Människa. – Jag vågade inte kalla mig en skrivande mänska förrän jag fyllt trettio, säger Annette Kronholm-Cederberg. 6.5.2007 kl. 00:00

– Jag vågade inte kalla mig en skrivande mänska förrän jag fyllt trettio, säger Annette Kronholm-Cederberg.

 
Annette Kronholm-Cederberg är forskare och hemmamamma.

Det är sent nittiotal. Åttonde mars, kvinnodagen och ett samkväm på Café Kyrktuppen i Nykarleby. Runt borden sitter luttrade feminister, de flesta i trygg medelålder. Sånär som ett gäng unga tjejer i en bordsända. Som är lite på sidan om. Tills de en och en äntrar scenen, och läser dikt. Med närvaro, intensitet och skörhet. De strålar, de växer, de äger scenen. En hisnande upplevelse.

Det var mitt första möte med Poetry Slam, estradpoesi där poeterna framför sina originaltexter. Och det var därmed också mitt första möte med Annette Kronholm-Cederberg, som var där i egenskap av relativt ny ivrig modersmålslärare, som lotsat de unga gymnasisterna in i kreativt skrivande och estradpoesi. Vilket jag också berättar när hon tar emot mig för intervju nästan tio år efteråt. År då flyttlass har hunnit gå till Vasa och sen till Jakobstad, då barn fötts, en licentiatavhandling har skrivits, en doktorsavhandling påbörjats och där livet just nu mycket handlar om att ta hand om barnen.

– Vi entusiasmerade varandra tror jag, eleverna och jag, säger Annette Kronholm-Cederberg. Det var en bra tid.

Och det var säkert år som stimulerade forskaren Annette Kronholm-Cederberg inför sin forskning kring de ungas skrivande i skolan. Liksom skrivandet utanför den. Där det intressanta inte är hur det skrivs men väl vad som skrivs och där det viktiga inte är att korrigera men väl att respondera. Varje mänska är en berättelse, en narrativ varelse, som vill göra sitt liv mer begripligt. Och gör det via ord, texter och berättelser om sitt liv.

– Det skrivs mer än någonsin tidigare. Aldrig har så många skrivit så mycket för så många! Tack vare nya genrer som sms, chatt, bloggar och krypintexter har skrivandet formligen exploderat.

– Vi ser en oerhörd mängd offentlig skrift författad av unga. Med varierande språklig bakgrund. De unga skribenterna låter dialekt, standardsvenska, slang, finska och svenska flyta in i varandra på ett kreativt sätt.

Vad de unga skriver om har Annette Kronholm-Cederberg inte tittat desto närmare på. Ännu. Men väl pratat med dem om deras skrivande.

– De unga skriver inte längre enbart uppsatser på modersmåltimmarna. Det är många, många unga som äger det skrivna ordet, som ser sig som skrivande mänskor. Jag vågade inte kalla mig en skrivande mänska förrän jag fyllt trettio.

Läs profilen i sin helhet i papperstidningen 19/2007. 

Susanne Palm-Wahlstedt



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34