De gröna kvistarnas dag

Ledare. Ledare 14-15/2007 Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner. 2.4.2007 kl. 00:00

Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner.

 
Illustration: Jan Lindström

Det latinska namnet på Skärtorsdag är dies viridium vilket betyder de gröna kvistarnas dag. Det namnet har dagen fått därför att det var då som de som hade avstängts från nattvardsgemenskapen återupptogs i församlingen. De blev på nytt gröna kvistar i vinträdet, som är Jesus.

Dagen vittnar också om att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. En handling som kraftfullt och konkret predikar budskapet att de kristna skall älska och tjäna varandra. Och dagen vittnar om nattvardens instiftelse, om att Guds son Jesus Kristus offrar sig för vår skull. I nattvarden får vi bekräftelse på våra synders förlåtelse och på att vi får leva i gemenskap med Gud och med varandra.


De nationella kyrkliga nyheterna de senaste veckorna står i ganska bjärt kontrast till Skärtorsdagens budskap. De vittnar inte om hur vi kristna älskar varandra, hur vi tjänar varandra, hur vi lever ut vår gemenskap och ger uttryck för vår tacksamhet gentemot Gud och hur vi vill föra ut budskapet om hans kärlek till alla och en var.

Nyheterna vittnar tyvärr om hur vi skall utesluta andra, hur formell ordning och rigorös paragraftolkning blir viktigare än respekt, förståelse och flexibelt samarbete, hur ja inte längre med nödvändighet behöver vara ja eller nej vara nej.De kyrkliga nyheter som i dag får de största och flesta rubrikerna talar kort sagt inte om hur vi kristna ödmjukt tvättar varandras fötter eller annars visar prov på ödmjukt tjänande, utan om hur vi med stålhättade skor sparkar varandra på smalbenen eller i baken.

I den verklighet som nyheterna återspeglar är skärtorsdagen Anno Domini 2007 inte fråga om de gröna kvistarnas dag utan mera om de avsågade eller de avsågningshotade kvistarnas dag.

Vid det här laget ter det sig tämligen självklart att vår kyrkas karta för vägen framåt bör ritas utgående från vad som är gemensamt och inte utgående från vad som skiljer åt.
Den bör ritas utgående från hur så många som möjligt kan inspireras och stödjas att tjäna och kalla så många som möjligt till gemenskap med Gud, och inte utgående från hur vi skall bli kvitt de arbetare i Guds rike som inte uppfyller våra krav och förväntningar.

Den bör ritas utgående från att Guds Ord är det högsta rättesnöret och att varje kristens uppdrag är att föra ut Ordet.

Profeten Jeremias råd och beskrivning av verkligheten känns brännande aktuell i detta sammanhang trots att han verkade för omkring 2 600 år sedan. Så här säger Herren via honom: ”Slå in på vägarna från fordom, fråga efter de gamla stigarna, efter den rätta vägen. Ta den vägen, och ni skall finna vila. Men de svarade: ’Det vill vi inte.’”.En fråga som vi har att ta ställning till är om vi vill det.

Det trösterika och stora också den här Skärtorsdagen är att Kristi kyrka och den kristna kärleken inte är beroende av rubriker och nyheter om hur vi misslyckas. Kristi kyrka finns för evigt och Guds kärlek har besegrat vår sista fiende, döden.

Det vittnar Jesu uppståndelse och den tomma graven om. Det är det vittnesbördet som vi som kristna har i uppdrag att föra vidare. Budskapet om Jesus Kristus och honom som korsfäst, död och uppstånden.

Stig Kankkonen



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34