Obegriplig prioritering

Ledare. Ledare 13/2007 I Helsingfors kyrkliga samfällighets tidning Kirkko & Kaupunki skrev chefredaktör Seppo Simola 14.3 en ledare under rubriken ”Jo riittää, Sley”, alltså ”Nu räcker det, Sley”.
Det som Simola hade fått nog av är finska evangeliföreningens SLEY:s reserverade – eller negativa om man så vill – inställning till kvinnliga präster.
27.3.2007 kl. 00:00
I Helsingfors kyrkliga samfällighets tidning Kirkko & Kaupunki skrev chefredaktör Seppo Simola 14.3 en ledare under rubriken ”Jo riittää, Sley”, alltså ”Nu räcker det, Sley”.
Det som Simola hade fått nog av är finska evangeliföreningens SLEY:s reserverade – eller negativa om man så vill – inställning till kvinnliga präster.


 
Illustration: Jan Lindström
Droppen som fick Simolas bägare att rinna över var en gudstjänst i Hyvinge. En kvinnlig präst skulle samarbeta med en gästpredikant från SLEY. Föreningen hade i förväg meddelat att predikanten inte kan delta om en kvinnlig präst medverkar i gudstjänsten. Av någon orsak var ändå en kvinna inprickad på arbetslistan den söndagen. Den gästande predikanten meddelade att han väjer, men det hela slutade med att den kvinnliga prästen väjde.

Att Simola som en av många reagerade på detta är förståeligt. Och självfallet har alla som reagerat och reagerar rätt att göra det och deklarera sitt bestämda avståndstagande från att en manlig präst inte kan samarbeta med en kvinnlig kollega.
Så långt är alltså allt i sin ordning.

Det som gör Simolas offentliga reaktion på ledarplats i landets största samfällighets tidning problematisk är de slutsatser han hävdar att församlingarna överlag borde dra av det skedda. Simola menar att allt stöd till SLEY bör dras in och att Nordens största kristna ungdomsfestival, som arrangeras av föreningen, bör bojkottas. Festivalen besöks årligen av omkring 10 000 ungdomar.

Simola fick snabbt gehör för sina tankar i landet näst största samfällighet, Esbo kyrkliga samfällighet.
Då fullmäktige vid sitt senaste möte behandlade understödet till kyrkans missionsorganisationer framkastades tanken att man inte skulle stöda föreningar som inte accepterar kvinnliga präster.
Hur stort stödet för den tanken var blev aldrig klart eftersom fullmäktige inte röstade om den saken.

Kanske inte helt överraskande valde tidningen Esse, Kirkko & Kapunkis kollega i Esbo kyrkliga samfällighet, att också ta upp temat. Det gjorde man i veckans fråga som undrar om församlingarna i Esbo borde dra in sitt stöd till organisationer som motsätter sig kvinnliga präster.
Då detta skrivs har 45 procent svarat ja och 54 procent nej på den frågan.
Det som nu skett och sker är att allt arbete för Guds rikes bästa i Finland, i Norden och på missionsfälten i hela världen, på vissa håll underordnas kvinnoprästfrågan.
Den som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster skall inte heller få kyrkans stöd och hjälp med att sprida budskapet om den korsfäste och uppståndne Jesus Kristus, Guds Son och världens Frälsare.

Oberoende av var man står i kvinnoprästfrågan måste det rimligtvis ses som en på många sätt och på många plan obegriplig prioritering att frågan om synen på kvinnliga präster skall vara snart sagt det enda som avgör om man duger som arbetare och tjänare i Guds rike.
Fortsätter det så här blir det väl förr eller senare dags att skriva om Kyrkoordningen så att all lära i kyrkan inte längre ”skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”, utan enligt synen på kvinnopräster.
I en allmän kommentar i Kotimaa (22.3) till utmaningarna i samband med kvinnoprästfrågan understryker biskop Eero Huovinen tre saker.
För det första att varje präst förbundit sig att följa kyrkans ordning, enligt vilken män och kvinnor kan vara präster. För det andra att sann tolerans innebär fördragsamhet också med dem som tänker annorlunda. För det tredje att polarisering i trosfrågor i allmänhet inte leder till något positivt.

Den slutsats Huovinen drar är att man inom kyrkan på ett nytt sätt måste fundera på hur de som avviker från vår kyrkas nuvarande huvudlinje i kvinnoprästfrågan skall ges rum att verka inom kyrkan.
Det är att hoppas att biskop Huovinens tankar slår rot och växer sig starka och att den aggressivitet som i dag finns på olika håll snart kan ersättas med sann tolerans och fördragsamhet och ärligt frågande efter Guds vilja.

Stig Kankkonen



profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42