Församlingarna får stöd i arbetet med invandrare

Kyrka. – En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare. 25.3.2007 kl. 00:00

– En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare.


Under de senaste tio åren har kyrkorna i vårt land byggt upp ett fungerande invandrararbete. Speciellt på orter där det finns mottagningscentraler deltar församlingarna aktivt i invandrararbetet. Kyrkorna kan erbjuda baskunskap om de lagar som gäller allt från asylsökande till invandrare.

Då kyrkorna samlades kring invandrarfrågor första gången 1997 fanns det ett behov av att kartlägga det som görs i församlingarna och vad kyrkorna kan göra tillsammans, och om det fanns material som kunde vara stöda församlingarna i arbetet. En ekumenisk arbetsgrupp tillsattes och idag finns boken som ett konkret stöd i arbetet med invandrare.

– Kyrkorna vill också ge möjlighet till fördjupning i den process som mötet med det annorlunda innebär. Vare sig det handlar om religionsmöte eller kulturmöte är det i första hand människor som möts, säger Edström. I mötet kan det uppstå en berikande dialog mellan människor som vill varandras bästa men som inte alltid vet hur det ska gå till för att man kommer från och representerar en annan del av världen.

– Församlingen är ett forum för invandrares integrering i vårt samhälle. Ingen går, eller ska kunna gå, helt oförändrad igenom denna process. Därför vill boken ta fasta på det positiva i mötet och det kreativa i dialogen med det annorlunda. Församlingen är förpliktad att ta sitt ansvar för den som är marginaliserad, det finns liksom inbyggt i detta att vara församling, att själv representera ett annorlunda sätt att förhålla sig till sin medmänniska. Det som kallas kärleken till nästan, säger Edström.

Förändra attityder en utmaning

Edström konstaterar att invandrarna blir allt synligare i vårt samhälle.

– Tyvärr upplevs invandrare av många fortfarande som ett problem. Vi glömmer att invandrarna representerar en minst lika brokig skara människor som de som fötts här. Alla bär vi på likheter och olikheter med varandra. Alla representerar vi en annan del av världen inför varandra. Varje människa är en värld i sig själv, säger Edström.

Boken som utkom i slutet av januari har utarbetats med tanke på församlingarnas arbete bland flyktingar och invandrare, och responsen från församlingarna har hittills varit positiv, berättar Edström.

– Men boken kan läsas av vem som helst som är intresserad av invandrarfrågor, allt från asyllagstiftning, flyktingskap till integrering och de inre processer som en invandrare går igenom i sitt nya hemland. Den är tänkt att vara ett redskap i den process som mötet mellan människor med olika kulturbakgrund i Svenskfinland innebär.

Jani Edström berättar att ett syfte med boken är att visa den rikedom i mångfalden som kontakten till flyktingar och invandrare ger.

– Ett annat syfte är att förändra attityden till flyktingar och invandrare. Media har alltför ofta spätt på vanliga fördomar med en ensidig och ofta negativ rapportering om invandrarnas situation, säger Edström. Kyrkornas och församlingarnas utmaning är att arbeta mot dessa fördomar både i det egna arbetet och genom att sträva efter attitydförändring ute i samhället.

Edström påpekar att det ju faktiskt inte är människorna som är problemet, med undantag för rent kriminella inslag.

– Problemet ligger i de länder människor flyr från och de problemen kan vi inte lösa härifrån. Det ansvaret ligger på det internationella samfundet. Andra problem eller utmaningar uppstår i mötet mellan olika lagstiftning, kulturer, synsätt, personligheter, förväntningar och dylikt.

Det är främst genom diakoniarbetet, i gudstjänster och smågrupper som församlingarna möter invandrare. Ansvaret för arbetet med flyktingar och invandare ligger ofta hos diakonitjänsteinnehavarna i församlingarna. En del församlingar har utsett en präst eller annan medarbetare som koordinerar invandrararbetet. I Borgå stift koordineras invandrararbetet av stiftssekreteraren för församlingsdiakoni på domkapitlet.
KT



sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08