Jag vill vara en medmänniska

Människa. – Jag är tacksam för varje dag som jag kan röra mig, tänka och finns till, säger Helena Lindfors. 12.3.2007 kl. 00:00

– Jag är tacksam för varje dag som jag kan röra mig, tänka och finns till, säger Helena Lindfors.


Helena Lindfors har varit pensionerad i 18 år, men det var egentligen först i höstas hon blev ledig på riktigt. Dittills hade hon tagit hand om sina medmänniskor – först i sitt arbete som hälsosyster och överskötare på olika håll i östra Nyland, sedan som mormor och farmor för sina åtta barnbarn. I oktober fyllde den yngsta tre och började på dagis.

– Jag har skött om människor från vaggan till graven. När jag började som hälsosyster på landet på 1950-talet var jag och mina kolleger något av pionjärer för hälsovården i östra Nyland. Mycket av jobbet var uppsökande verksamhet. Jag cyklade omkring med vågen på pakethållaren och vägde och vaccinerade barn på hembesök.

– Jag har fått känna att jag är till nytta. Att hjälpa mina medmänniskor ger mig tillfredsställelse. På min sista arbetsdag skrev jag i min dagbok: ”Jag har njutit av varje arbetsdag under mitt sista verksamhetsår. Mitt arbete har inte gett mig pengar, men väl andra värden.”

– Att ställa upp för barnbarnen var för mig helt naturligt. Det är något som gått i arv här på gården. Min svärmor hjälpte också till med barnpassning när våra barn var små.

Arbetet, eller rättare sagt studierna vid Statens svenska sjuksköterske- och hälsosysterskola med ansluten barnmorskeutbildning som det så pompöst hette, förde henne också till mannen Max och den numera gemensamma hemgården i Liljendal.

– Under en fältpraktik var jag inkvarterad på den gård där Max bodde. Det var så vi träffades.

Motion och gemenskap

En naturlig fortsättning på sitt arbete för medmänniskorna fann hon efter pensioneringen i församlingens diakonikommitté och i Liljendals pensionärsförening. Hon var också länge ordförande för den lokala Röda kors-avdelningen och är fortfarande medlem i Marthaföreningen.

– Arbetet med barnbarnen och pensionärerna har varit oerhört innehållsrikt och har givit mig mycket. Det har varit en rikedom att få syssla med människor i båda ändarna av livet. Precis som i mitt arbete, skrattar hon.

Pensionärsföreningen beskriver hon som en trivselförening med god anda. Hon är med på månadsträffarna med föredrag och ett allvarsord av kyrkoherden. Dessutom sköter hon och de övriga pensionärerna nogsamt sin hälsa: på måndagar arrangeras stavgång, tisdag är det seniordans och på onsdagar är det konditionssal. Men speciellt viktig i pensionärsföreningen är gemenskapen.

– Alla åldersgrupper behöver gemenskap. Ensamheten är ett hot för människorna. Om de blir för ensamma blir de deprimerade och sjuka.

Läs mera om Helena Lindfors i papperstidningen 11/2007. 

Mira Strandberg



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34