Fördröjd baksmälla

Ledare. Ledare 9/2007 För ganska exakt tre år sedan beslöt riksdagens majoritet sänka alkoholskatten. Följderna lät inte vänta på sig. 23.2.2007 kl. 00:00

För ganska exakt tre år sedan beslöt riksdagens majoritet sänka alkoholskatten. Skatten på starksprit sjönk med 44 procent, skatten på öl med 32 och på vin med 10 procent. Motiveringen för skattesänkningen var, något förenklat sagt, rädslan för brännvinsrally till Estland då landet blev medlem i Europeiska Unionen. För att förhindra att denna spekulativa utveckling beslöt man alltså att ge alla finländare möjligheten att köpa sprit mycket billigt i hemlandet.


Följderna lät inte vänta på sig. De alkoholrelaterade dödsfallen har ökat ökade markant, alkoholrelaterade våldsbrott har ökat, antalet alkoholskadade nyfödda barn har ökat, alkoholrelaterade problem på arbetsplatserna har ökat och så vidare. Någon överraskning har allt detta negativa inte varit. Praktiskt taget alla sakkunniga varnade högt och tydligt för att det skulle bli just så eländigt som det blev. Men majoriteten av politikerna trodde mera på sina fantasier om ett förestående brännvinsrally till Estland än på varningarna från sakkunniga.
Drygt två år efter att alkoholskatten hade sänkts undertecknade 76 riksdagsledamöter en interpellation, som utmynnade i frågan vilka snabba åtgärder regeringen ämnar vidta i fråga om alkoholskatten för att sänka konsumtionen samt minska alkoholskadorna och dödsfallen förorsakade av alkohol.

Finansminister Eero Heinäluoma svarade å regeringens vägnar på interpellationen.
Fakta kunde han inte helt negligera, men att regeringen skulle ha begått något misstag… nej, det kunde det naturligtvis inte vara fråga om.
Regeringen hade gjort vad som måste göras och de som egentligen var skyldiga till eländet var finländare med fel attityder till alkohol.

Fredagen 24 november 2006 var det dags för riksdagsledamöterna att rösta om regeringens alkoholpolitik. Samtliga närvarande socialdemokratiska ledamöter (43) gav regeringens alkoholpolitik godkänt. Samma gällde svenska folkpartiets ledamöter (8). Av centerns ledamöter röstade 43 för regeringens politik och 4 emot.
Nej till den förda alkoholpolitiken sade samtliga närvarande samlingspartister (39), vänsterförbundare (14), gröna (10), kristdemokrater (4) och sannfinländare (2).

Nu, inte ens tre månader efter den omröstningen, säger samtliga riksdagspartier ja till en höjning av alkoholskatten. Detta enligt en kartläggning som tidningen Taloussanomat har gjort.
Förklaringen till den mirakulösa kursändringen är inte att finländare farit och far illa utan det förestående riksdagsvalet. Utan en nyorientering är vissa partier och politiker rädda för att de far illa i valet.

Det förefaller vara allvarligare än något annat.

Stig Kankkonen



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34