Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



Mest läst

    BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

    UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

    forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

    KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

    nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

    Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

    flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

    Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

    film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

    INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

    bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

    METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

    kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

    FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

    VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

    Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

    klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

    musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

    kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

    BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

    Mest läst