... underrätta mig när ni har hittat honom ...

Ledare. Ledare 2/2007 I nummer 1/2007 i Kyrkpressen beskrev Birgitta Östdahl hur sonen Ricki på olika sätt varit till stor hjälp och välsignelse. Och det inte trots att han Downs syndrom och just för att han har det.
2.2.2007 kl. 00:00

I nummer 1/2007 i Kyrkpressen beskrev Birgitta Östdahl hur sonen Ricki på olika sätt varit till stor hjälp och välsignelse. Och det inte trots att han Downs syndrom och just för att han har det.

I samma nummer undrar hedersdoktorn i teologi, författaren Paul von Martens varför samhället med sjukvårdspersonalen hjälp jagar ”människor med Downs syndrom för att om möjligt med hjälp av fosterfördrivning hindra att de föds”.Alltså för att se till att människor som Ricki och von Martens egen dotter, människor som har sin viktiga, välsignade plats i livet, inte skall finnas.Evangelietexten för senaste söndag, Trettondagen, berättade bland annat om hur kung Herodes gav sig på jakt efter ett ovälkommet barn, vars födelse en stjärna hade förkunnat.Herodes hann inte förhindra att det föddes, men med hjälp av sina trogna soldater gjorde han processen kort med alla gossebarn som kunde vara den judarnas kung som hotade hans och i förlängningen kanske till och med romarrikets ställning i regionen.De ”sakkunniga”, de vise männen, som han hade bett att bli underrättad av om var barnet fanns, hade däremot svikit. De hade i en dröm fått uppmaningen att inte avslöja var Jesus fanns och ”tog en annan väg hem till sitt land”.
Eventuellt kan det kännas orimligt och motbjudande att koppla samman dagens jakt på foster med Downs syndrom och Herodes framfart i Judéen för drygt ett par tusen år sedan.
Då var det ju fråga om att en samvetslös skurk till kung ville slå vakt om sin makt och om dess rikes makt han representerade.
I dag är det ju fråga om – hävdas det – att preventivt förhindra lidande. En människa med Downs syndrom kan ju inte leva ett så kallat normalt liv. Och föräldrar till en sådan människa förorsakas massor med problem av olika slag.
Med tanke på hur dyra människor med Downs syndrom påstås bli för samhället är det dessutom en direkt inbesparing om man aktivt ser till att sådana inte alls får födas.

Kopplingen inte bara kan utan måste i alla fall göras. Det som gör den ofrånkomlig är att det finns en gemensam nämnare för det som hände i Judéen för 2000 år sedan och det som händer i dag.
Den gemensamma nämnaren är bristen på respekt för människovärdet.
Naturligtvis kan man alltid diskutera om respekten för människovärdet är större eller mindre i dag än för 2000 år sedan. Och naturligtvis kan man alltid diskutera vilka uttryck respekten kan eller bör ta för att den skall anses existera.

Sådana diskussioner är dock sekundär och anemiska och berör dessutom ofta element i marginalen.
Det enda som egentligen är av betydelse för bedömningen av vår syn på människovärdet är hur vi behandlar de svagaste och mest försvarslösa. Detta därför att respekten människovärdet inte kan graderas. Och respekten kan inte graderas eftersom den inte är relaterad till hurudan människan är till sin natur, vad hon gör, vad hon duger till eller hur hon ser ut. Respekten bygger på att människans liv är heligt och okränkbart.

Respekten för människovärdet antingen finns eller inte finns. Något som heter lite respekt för människovärdet är lika omöjligt som att en kvinna är lite gravid.

Kommer vi ihåg detta torde det inte vara svårt att se varför berättelsen om Herodes framfart är aktuell också i dag.
Våra strävanden att hindra ”onormala” människor, sådana som ”stör” oss, att födas kan kanske te sig mera civiliserade och motiverade än Herodes försök att bli kvitt judarnas kung. Men är de det verkligen?
I bägge fallen är det ju sist och slutligen fråga om att vi låter våra intressen och preferenser gå före respekten för människovärdet.

Fortsätter vi på den vägen ställs för eller senare frågan varför det skulle det vara fel att på ett eller annat ”civiliserat” sätt aktivt förkorta livet om det a) inte från första början var önskvärt eller om det b) inte längre är det?
Då kommer vi förmodligen alla förr eller senare att befinna oss i farozonen. En del av oss blir för gamla, andra blir för sjuka, andra igen för beroende av olika former av stöd. Vi blir för besvärliga och/eller för kostsamma för att få leva.

Ett är säkert: det kommer att finnas övertygande argument – medicinska, sociala, ekonomiska – också för framtida system och handlingar som inte bygger på respekt för värdet på sådana människor som Östdahls son eller von Martens dotter.
Säkert är också att det alltid finns människor eller maskiner som underrättar makten om var sådana människor finns så att systemet kan ”ta hand om” dem.

Det är dags att välja en ny väg.

Stig Kankkonen



Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35