Laura Hellsten
Bloggen:
Laura Hellsten
Laura Hellsten är född och uppvuxen i Mariehamn. Hon bor i Åbo där hon nyligen ansökt om att få börja doktorera i teologi. Laura är 33 år och gift med Markus. De bor i kollektivet Ödmjukhetens palats, tillsammans med några nära vänner.
– Jag kommer att blogga om vårt nya hem och hoppas kunna inspirera och uppmuntra människor att våga ta steg för att uppfylla sina drömmar.

Retreat

11.04.2013 22:31

Orsaken till att det varit fredags känsla idag, är inga enbart det att jag fick besked om att jag äntligen blivit antagen som doktorand, något jag väntat på sedan januari. Utan det beror också på att jag plötsligt märkte igår att det står RETREAT skrivet med stora bokstäver i min iCal kalender.

Jaha - så var det dags igen, tänkte jag för mig själv. Det är både med en känsla av förhoppning och en viss rastlöshet. Det hela började när jag läste Dallas Willard om andliga övningar och speciellt tysken Bonhoeffer, om att leva i gemenskap. Han skriver:

 "if we do not take time regularly to enter into solitude and receive God’s unconditional love as the constant source of our identity, calling, and belonging, we become dangerous in the human community."

En viktig dela av att leva ett liv i gemenskap är att lära sig att leva i enskildhet och avskildhet från andra och världen. Det är när en passande balans av "tid tillsammans" varvas med "tid för mig själv" som det alls blir möjligt att bo ihop som ett kollektiv.

För mig började denna resa dock flera år före jag ens tänkt tanken på att bo i kollektiv. När jag märkte hurudan tendens till arbetsnarkomani och hur mycket irritation som lätt började gro i mig när jag umgicks för mycket bland folk, som jag började träna mig själv att ibland ta en dag eller två för att bara lämna allt och "fly" världen, telefonen, internet och människorna, ute på vår sommarstuga. Jag förstod snabbt hur viktig, livgivande och väsentlig denna handling var, både för mig och mina medmänniskor, även om det inga alltid var lätt att komma ifrån och skapa detta utrymme för vila och avskildhet. Därmed påbörjade jag denna rutin med att lägga påminnelser i kalendern och spendera 3-4 dagar i enskildhet och/eller tystnad var tredje månad.

Som med så mycket annat i livet, började denna andlig övning för att lära mig att varva ner, släppa alla jobb, studier och vardags-stressen, som något jag motvilligt gick in i och ofta med många bortförklaringar till hur jag kan skjuta upp det hela. Medan nuförtiden är denna insatta tid för Gud ett efterlängtat andhål, något jag ser fram emot och redan känner suget efter, flera veckor före det är på väg. Likväl kommer det ofta som en överraskning och alltid behöver jag en stund med att förlika mig med tanken - jo, jag KAN faktiskt släppa allt och JO, världen går inga under om jag låter bli --- för en helg. Även om det kan vara utmanande att fara iväg, är det nästan alltid så att när jag återvänder, sku jag önska att jag ordnat det så att jag stannade längre! I höstas var jag till och med på en 7 dagars organiserad, Ignatsiansk retreat, på Snoan, men inga ens den veckan kändes för lång! Detta är nog bara ett tydligt tecken på att A. Jag är bra mycket mera introvert än de flesta människor tror ;) och B. att min tid med Gud är så otroligt spännande - för så är det. Så fort jag kommer till den frekvensen, det lugnet och den rytmen, där jag känner mig i kontakt med min själ, mitt inre, så finns det SÅ mycket spännande att upptäcka, samtala om och fundera kring eller skapa tillsammans, att jag helst skulle stanna där i all evighet!

Nu är det då alltså dags att fara & jag önskar er en skön helg :)

Jag återkommer på födelsedagsfesten på söndag och hoppas att min själ blivit vederkvickt samt INspirationen nått nya höjder under de dagar av tystnad och avskildhet jag fått uppleva fram tills dess.

Solsken,

Laura

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19