Jari Heikkilä är kaplan i den finska församlingen i Väståboland.

Från labbet till kyrkan

Väståboland.

Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna!

22.5.2020 kl. 09:28

När Jari Heikkilä började studera teologi frågade alla: varför?

– Jag tycker att det nästan är en diskriminerande fråga, säger han.

– När jag började studera matematik undrade ingen varför jag gjorde det, inte heller när jag började studera biokemi.

Inför prästvigningen för drygt sex år sedan ställde biskopen honom samma fråga: Varför teologi?

– Jag svarade: Varför inte?

Det svaret, säger han nu, var biskopen nöjd med och det hoppas han alla andra är också.

Innan Jari Heikkilä blev prästvigd gjorde han en lång karriär bland annat som biokemist. Han jobbade både utomlands och med forskning vid Åbo Akademi.

– Biokemi var roligt i början, under den gamla goda tiden. Jag nästan bodde i laboratoriet, jag jobbade kvällar och veckoslut för att det var intressant. Men sedan kom de stora pengarna in i bilden. Det blev tävling om samma stipendiepengar, det blev så hårt. Det var djungelns lag som rådde. Arbetet var fortfarande intressant, men det var inte längre roligt.

Då vågade han äntligen göra det han drömt om redan länge. Han började studera teologi vid Åbo Akademi.

Har du ångrat dig?

– Nej, tvärtom. Jag har ångrat att jag inte gjorde det tidigare. Jag hade längtat efter det länge, men jag vågade inte. Sedan kom jag till en punkt då jag insåg att det var nu eller aldrig.

När han började studera hade han inga tankar på att bli präst, men beslutet mognade snabbt.

– Jag hade inget ideal för vad det betydde att bli präst. Men jobbet har varit belönande. Det har gett mig mycket mycket mer än det jag gjorde förr.

Förr, säger han, satt han ensam på labbet och funderade. Varje dag fylldes av problem som skulle lösas.

– Idag jobbar jag med människor, och de har också sina problem. Man kan inte lösa dem, men man kan lyssna.

Det mest utmanande med att vara präst, tycker han, är att kyrkan också har problem, och ofta är det frågor man förväntas ta ställning till.

– Det är en gemenskap som innehåller mycket olika åsikter, och det är förstås utmanande. Man måste fundera ganska noga på vad man säger så man inte säger vad man tänker, ler han.

De sista femton åren som biokemist studerade han hur man kunde använda virus som hjälpmedel i forskning och cancerterapi.

– Vi har inte bara sjukdomsalstrande virus, virus finns överallt, virus är de mest förekommande organismerna på jordklotet. Virus finns överallt: i vatten, i jord. Virus är också våra vänner – deras egenskaper kan användas och de kan rädda livet på många.

Själv följer han med intresse med rapporteringen om det nya coronaviruset.

Är du själv orolig för att bli smittad?

– Folk har i många år sagt till mig att jag är paranoid för att jag är noga med att tvätta händerna och inte röra vid kranar och handtag på allmänna toaletter. Så det här livet är inget nytt för mig! Vem vill ha influensa eller förkylning om man kan undvika det? Min son, som studerar odontologi, har sagt till mig att kanske jag ändå haft rätt. I samband med studierna testade min son och hans studiekamrater vilken effekt desinfektionsmedel har på bakterier. Det visade sig att min son var den enda som inte hade bakterier på händerna ens innan han använde desinfektionesmedel – så han hade tagit till sig pappas lärdom!

Sofia Torvalds

BORGÅ. Skogen kallar oss att vårda och vörda – det är temat för ett seminarium och en diskussion i Borgå. Hur ska vi bruka skogen ansvarsfullt? Och finns det en helig dimension av skogen? 31.3.2022 kl. 00:00

Kolumn. "Finlandssvenskar är nästan småpratets mästare." 31.3.2022 kl. 00:00

sibbo. Hämtmat, vinterbad och massage – diakon Sara George i Sibbo är inte rädd för att testa nya idéer för att bidra till insamlingen Gemensamt Ansvar. 31.3.2022 kl. 00:00

Kolumn. Jag upplever mig inte generellt som en rädd människa, men förra veckan var jag med om en situation där jag drabbades av en stark, irrationell rädsla. Det berörde inget allvarligt, men min reaktion blev oväntat stark och jag ville bara fly bort från det som jag förväntades utföra. Jag påmindes om gamla sår och begränsningar och nuddade vid något som legat dolt – min rädsla. 23.3.2022 kl. 13:08

nykarleby. Musiken och gemenskapen är det Emma Sjölind uppskattar mest i församlingen. – Jag sprider gärna budskapet via sången, säger hon. 23.3.2022 kl. 13:05

nykarleby. Om det vill sig blir det två kyrkliga val i Nykarleby i år, kyrkoherdeval och församlingsval. Tommy Krokvik ser en utmaning i att hålla medlemmarnas intresse uppe för båda valen. 23.3.2022 kl. 12:53

vanda. Sini Aschan är ny ungdomspastor i Vanda. 18.3.2022 kl. 14:23

Kolumn. "Jag fortsätter limma ihop vårt uppståndelsekors." 18.3.2022 kl. 14:20

BORGÅ. Att skapa konst tar fram kreativiteten, lyckan och lugnet, konstaterar Nelli Nio. Hon leder Ateljé Eivor för konstnärer med specialbehov 18.3.2022 kl. 14:12

korsholm. Gemensamt Ansvar-insamlingen har inletts. Fokus är på att hjälpa barn och unga som har det svårt till följd av coronapandemin. 18.3.2022 kl. 12:45

Kolumn. "Han säger att vi ska lossa orättfärdiga bojor." 18.3.2022 kl. 12:40

kvevlax. Anders Kronlund har komponerat orgelsonaten Kärlekens lov. Fröet till den såddes av privata orsaker. Nu uppförs sonaten i mässan i Kvevlax. 18.3.2022 kl. 12:37

Kolumn. I fastan avstår vi för att få rum för något bättre i stället. Vi byter ut slentrianen mot ett medvetet och genomtänkt sätt att leva. 17.3.2022 kl. 13:31

NÄRPES. Numera styr Ulla-Maj Wideroos fritt över sin kalender. Tre engagemang vill hon behålla: församlingen, pensionärsförbundet och kyrkomötet. 16.3.2022 kl. 17:15

Kristinestad. Bygga nytt, hyra eller köpa? Alla alternativ ska synas i sömmarna när ett nytt församlingshem planeras i Lappfjärd. 16.3.2022 kl. 16:54