Idag är det söndag i december. Här ser man ingen hysterisk julkommers, eftersom alla butiker är stängda. I stället ser man en massa välklädda mänskor som med Bibeln i handen söker sig till en av stadens många kyrkor. Mellan 400 och 500 av dessa går till Free Church, det dominerande samfundet i Lewis.

När man är på gudstjänst i Free Church slås man av två saker: en majoritet av kvinnorna (för inte så länge sedan hade det varit alla) har något på huvudet. Och praktiskt taget alla kvinnor bär kjol. Kjolen kan vara kort eller lång, snäv eller vid, men kjol ska det vara. Jag har för mig att jag har sett någon kvinna med byxor, så också denna tradition håller på att uppluckras. Eller så var det en utomstående besökare.

En gudstjänst i Free Church är mycket enkel. Så här går det till:

Inledning (pastorn eller den som håller gudstjänsten - behöver inte vara pastorn, men är alltid en man - hälsar välkommer och gör pålysningar)

Psalm

Bön (räcker omkring 10 minuter)

Bibelläsning

Psalm

Predikan (räcker 40-45 minuter)

Psalm

Avslutningsbön (kort)

That's it. Inga växelhälsningar, ingen Fader Vår, ingen trosbekännelse. Bara psalm, bön och predikan. Det hela räcker ungefär en timme och femton minuter, så gudstjänsten är inte lång. Men den största delen upptas av predikan. Man står under bönen, men sitter under psalmsången. I Church of Scotland är det tvärtom.

Ikväll ska vi gå till Free Church. Psalmsången är mäktig och pastorn - en god vän till mig - är en god predikant. Och sen är det congregational fellowship efteråt, med läcker mat i stora mått. Både själen och kroppen får sitt.

Så går ännu en sabbat i Yttre Hebriderna.