Bloggarkiv

Lucka 21. Alla längtar hem till jul
Alla längtar hem till jul. Hem kan vara en fysisk plats eller en familj (som kanske inte längre finns). Hem kan vara ett minne eller en stämning. Hem kan vara något obestämt, som vi ännu aldrig upplevt, men som vi vet väntar på oss. Hem kan vara en vit jul. Vit kan betyda både snörik och alkoholfri. En vit jul i båda bemärkelserna är till glädje för barnen och knappast till skada för nån.
J längtade hem till jul. Det var länge sen han träffat sin familj som bodde i ett annat EU-land. Så han bestämde sig för att åka iväg. Pengar hade han inte mer än att det räckte till biljetten. ”Är det klokt att åka om du inte har pengar? Hos vem ska du bo, vad ska du äta?”, undrade jag och försökte få honom på andra tankar. ”Det ordnar sig nog”, sa han och åkte iväg.
Efter några dagar ringde han. Det hade inte ordnat sig. Han behövde pengar för att ha nånstans att bo. Under några dagar hade han bott hos en familj som redan hade det trångt och nu fungerade det inte längre. Returflyget gick först om ett par veckor och människan lever inte av snö allena. Vi sände en summa till hans bankkonto. Ett par dagar senare ringde han igen. Efter litet tvekan sände jag på nytt en summa till hans konto. Hoppades att det var tillräckligt för att han skulle klara sig och kunna återvända.
J kom till Finland för några år sen. Det är här han vill bo. Det är här det finns arbete, åtminstone ibland. Men det är tungt att bo ensam, tungt att se när andra skaffar sig saker och man själv inte har råd. Tungt att leva på makaroner hela tiden. Därför ville han åka hem för att träffa familj och vänner, för att fira gudstjänst och sjunga sånger som man gör hemma.
J är generös av hjärtat. Han har hjälpt släkt och vänner med det ena och det andra så mycket han kunnat. Men vad hjälper det med envishet när pengarna är slut? Nu behöver han själv hjälp.
Det är särskilt en person som hjälpt honom, som tagit sig an honom, som fostrat honom.
Som gråtit med honom, skrattat med honom, varit som en mamma för honom och tagit honom genom vårt samhälles labyrinter. Hon har alltid ställt upp. En gång ringde jag henne och frågade om J. Hon berättade att J förändrat hennes liv. "J är en överlevare”, berättade hon, ”han har en stark tro på Jesus”. Denna tro har gjort att hon själv hittat hem.