Hej!

Jag heter Dan-Erik Sahlberg och har fått den stora äran att vara gästbloggare i Kyrkpressen under februari månad. Varför just jag har förlänats denna ynnest får ni fråga någon annan om, men jag blev glad  när jag fick frågan eftersom det ger mig ett tillfälle att fördjupa kontakterna med ett land som - skam till sägades - jag vet alldeles för lite om och med människor som jag gärna vill lära känna lite mer.

"Finlands sak är vår", var det fältrop som ljöd genom Sverige under Vinterkriget och som fick många svenskar att på olika sätt engagera sig i sitt nödställda broderfolk. Tyvärr är många i min ålder och yngre skrämmande okunniga om våra länders gemensamma historia och för många är Finland ett tämligen okänt grannland. Den här månaden kommer Finlands sak att bli min i så motto att jag hoppas kunna leverera ett och annat blogginlägg om den verklighet där jag finns i mitt arbete och mina uppgifter i gränslandet mellan kyrka/tro och kulturliv.

Min första kontakt med det det finska var när jag i min tidiga barndom hörde min pappa rabbla några obegripliga meningar på ett konstigt språk. När jag frågade var det var, sa han att det var finska men att han inte visste riktigt vad det betydde. Min far är född 1925 och växte således upp under kriget. Varje dag sändes finskspråkiga nyhetssändningar på svensk radio och dessa fraser, som obönhörligt hade matats in i hans hjärna, var det som påannonserade dessa daglig nyhetssändningar. Jag minns att jag tyckte det lät roligt och ville alltid att han skulle säga den där roliga ramsan när jag hade kompisar på besök.

Senare i livet har kontakterna med Finland och det finlandssvenska fördjupats. Frank Mangs, den finlandssvenske väckelsepredikaten var viktig för mina föräldrar och blev det senare också för mig. I min verksamhet som bokförläggare kom jag i kontakt med Allan Sandström, och hans böcker om Finlands 1900-talshistoria fascinerade. Genom en lång vänskap med Harry Månsus har jag också förstått vad det innebär att växa upp mitt under brinnande krig. Jag har också fått vara med och lansera Tommy Hellsten i Sverige liksom flera andra finlandssvenska författare som till exempel Gösta Karf, vars bok "För levande och döda" gjorde ett starkt intryck på många läsare i Sverige. Genom mitt nuvarande arbete på Sigtunastiftelsen har jag också genom Finlands svenska författareförening träffat några finlandssvenska författare som vistats på Sigtunastiftelsen som stipendiater. En sådan är den trevlige Mårten Westö i vars sällskap jag i höstas på den lilla sportbaren i Sigtuna såg Sverige besegra Holland i EM-kvalet i fotboll.

Alla dessa fina människor till trots; det är ändå en helt annan sak från det finlandssvenska kulturskatten som gjort starkast intryck på mig. "Marthas kokbok" har inte bara "under årens lopp varit till stor glädje och hjälp i tusentals finlanssvenska hem", som det står i förordet utan också i det Sahlbergska hemmet i Örebro. I vilken annan kokbok kan man få recepten på "Stuvad kalvhjärna", "Friterad Nors" och "Memma"? För att inte tala om tre olika sätt att tillaga klimp! Nu tror ni säkert att jag är ironisk men faktum är att alltsedan jag av några snälla förlagsmänniskor på Fontana Media förärades denna bok har den fungerat som både en överlevnadshandbok och en inspiration att prova nya saker i vårt kök.

Jag kommer att under denna månad blogga om sådant som jag tycker är intressant i den verklighet jag lever i. Och naturligtvis blir det sett genom mina "svenska glasögon". Efter att i mer än tjugo år fått röra mig i det spännande fältet mellan kyrka/tro och kulturliv kan jag säga att det händer mycket intressant och spännande i Sverige men att man också på en del områden skulle kunna kalla Sverige och svenskarna "ett broderfolk i nöd". Vi har säkert mycket att lära av varandra. Jag hoppas att "Finlands sak" ska bli min också i så motto ni kommenterar det jag skriver. Jag är glad för alla glada tillrop, förvånade ögonbryn eller ifrågasättande kommentarer så länge de skrivs i en anda av respekt och öppenhet.

I mitt nästa blogginlägg tänkte jag reflektera lite kring ämnet "Nycklar för framtidens kyrka" utifrån ett offentligt samtal jag nyligen hade i Göteborg med biskop emeritus Martin Lönnebo. Hoppas vi ses!