Det här med kroppen

Louise Häggström 29.04.2022

Triggerwarning: kroppshets och dylikt. Hoppa över det här inlägget om sånt är jobbigt för dig att läsa om.

Kroppen är ett ämne jag verkligen intresserat mig för de senaste åren. Eller ja, egentligen ända sedan jag blev medveten om min egen kropp. Men i dag har jag fått en ny syn på både min egen och andras kroppar.

Jag har absolut hört till dem som försökt begränsa matintaget och maximera träningen (som jag aldrig fick rutin på eftersom det var dötrist och jobbigt). I en anteckningsbok skrev jag ner datum, vilken slags träning jag gjorde, hur länge jag tränade, antal förbrända kilokalorier (om jag hade tillgång till den infon), vikt och övriga kommentarer (humör osv).

Vid den här tidpunkten var jag kanske 12 år.

På tv:n kom reklam om ett band man skulle spänna fast runt magen. Bandet vibrerade och på så sätt brände man kalorier automatiskt, utan att man behövde göra någonting alls*. Det här försökte jag få min pappa att köpa ´– till min mamma förstås (men egentligen till mig). Han sa att mamma nog inte hade blivit så glad över den presenten.

Det är inte bra för en tolvåring att försöka ”bli smal” och må dåligt över hur hen ser ut. En tolvåring ska leka, skratta och äta sånt som är gott. Inte ha ångest över nåt så naturligt och fint som kroppen.

Från 12-åring till 22-åring

För några år sedan gick jag, på grund av många olika faktorer, upp en del i vikt. Mitt tolvåriga jag hade börjat hetsträna. Där och då bestämde jag mig för att bryta det mönstret. Jag var kanske 22. Nu fick det vara nog! Jag bestämde att jag inte kommer träna förrän jag gör det med rätt intentioner. Det tog mig ungefär tre år.

Snabbspola fram till 2019. Försiktigt börjar jag cykla och gå till jobbet. Jag gör yoga hemma i vardagsrummet. Promenaderna ökar min uthållighet och yogan gör mig flexibel och stark. Jag mår bra och jag orkar jobba. För första gången i mitt liv rör jag på mig utan att tänka ”nu ska jag gå ner i vikt”.

Jag pratar annorlunda om kroppen. Jag kommenterar inte min kropp på ett negativt sätt. Aldrig mer ska jag säga ”usch, vad stora mina lår är”. I stället säger jag ”mina ben är så starka som orkar bära runt mig varje dag”. Magen är mjuk och härlig, inte tjock och ful. You get it, right?

I dag går jag till och från skolan nästan alla dagar. Det finns inget bättre sätt att starta dagen än med en 43 minuter lång promenad. Varje promenad hjälper mig att stärka både lilla jag och nu-jaget. I dag rör jag på mig av rätt orsaker och jag njuter av (nästan) varje steg. Det är något jag hoppas alla ska få uppleva.

En viktig lista:

Fel orsaker att träna/röra på sig: för att man vill bli smal och snygg.

Rätt orsaker att träna/röra på sig: för att man vill bli stark, vill orka bättre, vill må bra psykiskt, vill öka koncentrationsförmågan, vill förbättra minnet, vill klara av nåt fysiskt krävande (exempel: gå upp för ett berg).

Kommer du på fler saker?

Ett par disclaimers som slutkläm. Jag vet att det här är ett ämne som egentligen kräver 10 inlägg och inte bara 1. Kanske skriver jag mer i framtiden. Att jag i dag lyckas träna utan att vikthetsa är förstås ingen garanti för att jag alltid kommer göra det. Vi nås ju dagligen av vikt- och kroppshets i olika former på t.ex. sociala medier, men även bland familj och vänner. Det är skitsvårt att inte påverkas. Men jag tror att ju mer vi talar om kroppen med positiva termer, desto mindre påverkan har allt det negativa på oss.

*Det skakande bandet fungerar förstås inte.

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34