Lovsångsgruppen backar upp gudstjänsbesökarna med sånger på svenska och finska.

Vita små lappar med vår innersta längtan

förbön.

”Vi ber för att en person som fått cancer ska bli frisk”, ”vi ber för en pojke som behöver bli sedd av sin pappa”, ”tack för att relationen mellan två släkter blivit bättre”. Bönerna och tackämnena läses upp ärligt och naket under förbönsgudstjänsten i Munkshöjdens kyrka.

5.4.2019 kl. 13:55

Människorna droppar in i Munkshöjdens kyrka, en och en eller i mindre grupper. De får med sig ett sångblad, en lapp och en penna vid dörren. Vissa småpratar och skrattar, andra sitter tysta i sin bänk. Om en kvart börjar förbönsgudstjänsten ”Förbön och tack”, en tradition sedan 1973.

– Vi bär fram folks behov och nöd för Herren och lägger allt i hans helande, förlåtande och välsignande händer, som Ulla-Christina Sjöman brukade uttrycka det, säger Bengt Lassus.

Bengt Lassus är pensionerad kyrkoherde och har med Stig-Olof Fernström förvaltat förbönsgudstjänsten i Petrus församling sedan den välkända förbönsledaren Ulla-Christina Sjöman steg tillbaka.

– I början brukade det vara trängsel här, men nu har det stadigt gått neråt under ganska många år. Det här var en av de första förbönsgudstjänsterna inom den lutherska kyrkan. Sedan har sådana gudstjänster blivit vanligare och behovet har inte varit det samma, berättar Lassus.

Men fortfarande kommer både yngre och äldre med de mest skiftande behov. Och inför varje gudstjänst, som hålls varannan vecka, kommer det in hundratals böne- och tackämnen under själva gudstjänsten, per telefon och e-post.

– Cancer, relationsproblem, ekonomiska bekymmer, arbetslöshet, barn som är sjuka, psykiska problem, barnlöshet – hela skalan finns. Ibland har vi också bett för någon hund eller ko. Hela skapelsen finns i Guds omsorg, säger Lassus.

Ett team av kring 25 frivilliga sköter allt från att sammanställa förbönsämnena som kommit in till att vara med i lovsångsgruppen. Också själavårdare finns på plats.

Merete Virkkunen-Reinikainen har varit med sedan 1980-talet som frivillig.

– Jag har upplevt det som så fint att människor kunnat överlämna svårigheter i Guds händer, vad än det varit.

Michael Mattlin är också frivillig sedan många år.

– För mig har det här känts viktigt när jag upptäckt att det har en funktion, att det händer saker. Jag hör om bönesvar och har själv upplevt att jag fått bönesvar.

En trygghet i vardagen

Paula och hennes son Oliver, som nu är i tjugoårsåldern, har besökt ”Förbön och tack” under många år. Ibland mer sporadiskt på grund av studier och utlandsvistelse.

– Min man, Olivers pappa, blev sjuk och dog i cancer när Oliver var sex år.

Det var under sjukdomstiden Paula började gå i förbönsgudstjänsten, och fortsatte gå.

– Jag sökte Guds ledning som ensamförälder. Även om man kan be hemma är det viktigt att dela, säger hon.

– Det är en varm och trygg stämning här. Det känns som att det här är något som förankrar oss, en kontinuitet i vardagen och i en föränderlig värld, säger Oliver.

Ulrika Hansson



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32