Ny klimatstrategi: Kyrkan ska vara koldioxidneutral senast år 2030

klimat.

Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor.

26.2.2019 kl. 17:13

– Klimatförändringen är en världsomfattande kris som ännu kan bemästras. Med hjälp av de konkreta målen i klimatstrategin medverkar kyrkan till det och främjar en hållbar livsstil till gagn för hela skapelsen, säger strategiarbetsgruppens ledare Laura Riuttanen, klimatforskare vid Helsingfors universitet.

Enligt arbetsgruppens uppskattning producerar kyrkan mest utsläpp från uppvärmning av fastigheter och elkonsumtion men också från resor och anskaffningar. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från nuvarande nivå såväl när det gäller fastigheter som verksamhet. De sista 20 procenten, det vill säga klimatutsläpp som det inte är tekniskt eller ekonomiskt ändamålsenligt att minska på andra sätt, strävar man efter att kompensera. Kompensationen sker till exempel genom att fästa uppmärksamhet vid koldioxidlagringen i de skogar som församlingarna äger.

Miljödiplomet är ett praktiskt verktyg
De mål som har satts upp i energi- och klimatstrategin rör såväl helhetskyrkan som varje församling.

– Alla församlingar kallas med eftersom kyrkans kolneutralitet i praktiken förverkligas i lokalförsamlingarna. Kyrkostyrelsens uppgift är att hjälpa församlingarna att skapa verksamhetsmodeller och erbjuda rådgivning och stöd, berättar sekreteraren för kyrkans klimatstrategiarbetsgrupp, ledande sakkunnig Ilkka Sipiläinen på Kyrkostyrelsen.

Som praktiskt verktyg för att nå målen i strategin fungerar Kyrkans miljödiplom som är ett system skräddarsytt för församlingarna. Handboken för kyrkans miljödiplom uppdateras som bäst. Uppgifterna om fastigheternas energiförbrukning samlas i kyrkans eget fastighetsregister Basis. Med hjälp av registret kan man följa med hur förbrukningen utvecklas och göra upp en karta för hur man rör sig mot kolneutralitet. För verksamhetens del skär man ner på utsläppen med praktiska lösningar genom att betona klimatvänlighet såväl vid matserveringar, anskaffningar som vid resor.

Kyrkan – hoppets bärare
Ett av målen i den godkända strategin är att kyrkan aktivt ska påverka i klimatfrågor både som samhällelig aktör och debattör.

– Kyrkan vill uppmuntra och utmana sina medlemmar, övriga aktörer i samhället och beslutsfattare att komma med i klimatarbetet och målsättningen att bli kolneutral. Med sin egen konkreta verksamhet för att stävja utvecklingen är kyrkan också hoppets bärare. Mitt i all klimatångest och pessimism vill kyrkan skapa hopp och tro på att det är möjligt att stävja klimatförändringen om man genast skrider till åtgärder, säger Ilkka Sipiläinen.

Kyrklig tidningstjänst



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06