Personerna bakom prästkragarna – möt människorna som vill bli Borgå stifts nästa biskop

biskopsvalet 2019.

En biskop mitt i hjorden, en kyrka som bär mening, att börja med bön, att gå tillsammans. De är fyra kandidater med fyra livsberättelser och fyra perspektiv på vad det innebär att vara biskop.

30.1.2019 kl. 11:00

Kandidat nummer 2: Harry Sanfrid Backström

Han har jobbat med träförädling, fartyg och med ungdomar som farit illa. Han har en skilsmässa i bagaget, men är ändå den ”konservativa” kandidaten. Varje möte inleder han med bön.

Familj: Hustrun Leila, fyra barn och ett bonusbarn, två barnbarn.

Jobbar som: Kyrkoherde i Väståboland.

Fritidsintresse: Läsning, forskning, promenader, matlagning.

Motto: Herren, ske din vilja.

Harry Sanfrid Backströms livsväg har varit vindlande. Han är ingenjör, agronomie- och forstkandidat, politices magister med utvecklingspsykologi som huvudämne och teologie doktor. Han blev prästvigd år 2008 och är nu kyrkoherde i Väståbolands svenska församling.

Backström var yngst i en syskonskara på fyra, ett sladdbarn med tre äldre systrar. När systrarna lämnade hemmet fick han tidigt börja hjälpa till. När han var tio blev hans pappa sjuk. Som tioåring utförde han vårsådden tillsammans med sin mamma, körande en stor och bökig Ford Major. Redan som tolvåring fick han sommarjobb på sågen, och som femtonåring jobbade han heltid för att försörja sig själv och delvis också familjen.

När han var tio fick han en bibel av sin farmor.

– Läs den! sa hon. Och jag läste. Bibeln har följt mig hela livet, ibland med bättre och ibland med sämre framgång.

Under den 45 minuter långa bilfärden från hemmet i Sagu till arbetsrummet i Pargas pratar han med Gud, ställer frågor, får svar.

– Om jag har ett problem jag försöker lösa har det ofta klarnat när jag stigit ur bilen.

Ibland har Guds tilltal varit tydligt – till exempel då han började studera teologi.

– Det var som om Gud tog mig i axeln, ganska hårt.

Harry Sanfrid Backström är valets ”konservativa” kandidat. Han har inte upplevt att det varit ett problem för hans stödtrupper att han har en skilsmässa bakom sig.

– Jag har gjort många fel i mitt liv och också misslyckats och gjort bort mig. Men kyrkan är full av människor som fått förlåtelse.

Kandidat nummer 3: Lisa Enckell

Lisa Enckell vill fokusera på hur kyrkan ska bära mening för människor i dag. – Det gäller att hitta de gemensamma frågorna vi måste ta itu med. Vi har inte tid att hålla på och teologisera bort livet.

Familj: Två vuxna barn, man, tre bonusdöttrar med familjer.

Jobbar som: Radioredaktör på Yle.

Fritidsintresse: Promenader, pilates, villaliv och kultur i alla former.

Motto: Folkets biskop, folkets kyrka.

– De senaste åren har jag frågat: Skulle det finnas en plats för mig om jag vill jobba i kyrkan igen? Skulle Du ha användning för mig?

Lisa Enckell är född och uppvuxen i en tvåspråkig familj Tammerfors, där hon gick i svensk skola. I femton år har hon jobbat med att skriva och uttrycka sig på finska. Före det jobbade hon fem år med svenska andaktsprogram på radio. I olika sammanhang ligger det ena eller det andra språket närmast ytan.

– Jag kunde säga att min andliga biografi är lika brokig som min personliga historia. Jag känner mig hemma i kretsar där man får tänka och tro fritt, där man för dialog och där man inte ifrågasätter människors andlighet.

Lisa Enckell tog sin teologiexamen innan det var möjligt för en kvinna att bli präst.

– Tack och lov finns det både i Bibeln och i kyrkans historia exempel på modiga kvinnor som har vågat säga ja. Och jag hoppas att jag kan vara en sådan.

– Frågan om konservativ och liberal är inte adekvat. Kyrkans uppgift är att vara radikal, att gå till rötterna och våga handla, säger Lisa Enckell.

När hon jobbade med andaktsprogram undervisade hon studenter på Åbo Akademi. Där fanns hela skalan av teologiska synsätt representerade.

– Men när det blev fråga om hur vi ska verbalisera den kristna tron för dagens människor – vi hade en gemensam uppgift – så fick jag alla inspirerade. Det gäller att hitta de här gemensamma frågorna som vi måste ta itu med. Vi har inte tid att hålla på och teologisera bort livet.

Kandidat nummer 4: Bo-Göran Åstrand

Vill du gå fort, ska du gå ensam. Vill du komma fram ska du gå tillsammans. Tillsammans är ett ord som Bo-Göran Åstrand återkommer till ofta.

Familj: Gift med Karin. Fyra barn varav tre är utflugna. Två labradorer och en katt.

Jobbar som: Kyrkoherde i Jakobstads svenska församling sedan 2007.

Fritidsintresse: Promenader, villaliv och husrenovering.

Motto: Tillsammans kan vi mera.

Bo-Göran Åstrand växte upp på Kasackbacka i Purmo som äldsta barnet i en syskonskara på sju.

Under barndomen lärde han sig också att arbetet går lättare om man har roligt. Det gäller också i församlingsarbetet.

– Vi barn hade som uppgift att rensa potatislanden. Det var ett trist arbete. Med glimten i ögat började jag då obemärkt kasta potatis på mina syskon. Jag kastar inte potatis på folk längre, men de som känner mig vet att jag ofta har ett skämt nära till hands.

Från Kasackbacka är det tre kilometer till Evangeliföreningens bönehus i Åvist. Där fick Åstrand sitt första andliga hem.

– Jag är tacksam över min uppväxt och över det jag fick i bönehuset. Där lyssnade jag på många predikningar och bibelutläggningar. Jag fick en grund som bygger på Guds nåd, kärlek och omsorg. Den bär i livets alla lägen. Det budskapet har jag alltid med mig.

Sedan han prästvigdes har Åstrand gjort en resa när det gäller synen på prästämbete och äktenskapet. Det ledde till ett avstånd till den evangeliska väckelsen.

– Jag har inte tagit aktivt avstånd till den. Jag är glad över de människor på lokalplanet, både i Jakobstad och på andra håll i stiftet, som sätter mycket tid, kraft och energi på gemenskapen. Samtidigt inser jag att våra linjer är olika i ämbetsfrågan och i äktenskapssynen.

Åstrand säger sig ha upptäckt att kyrkans framtid avgörs i det arbete som görs ute på fältet i församlingarna. Det stora arbetslaget utgörs av anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare tillsammans. Det samarbetet måste fungera.

Kandidat nummer 5: Sixten Ekstrand

Som barn tog Sixten Ekstrand ett stort ansvar när hans mamma dog. Det är en roll som följt honom i livet. Den viktigaste positionen en biskop kan ta är att stå mitt i hjorden, anser han.

Familj: Gift med Linnea, tre vuxna barn och fyra barnbarn.

Jobbar som: Direktor för Kyrkans central för det svenska arbetet.

Fritidsintresse: Skidåkning, båtliv, läsning.

Motto: Fånga dagen, anta dess utmaningar.

Sixten Ekstrand är äldst i en syskonskara med en ett år yngre bror och en sex år yngre syster. Han växte upp på en bondgård i Forsby i Pedersöre.

– Det betydde att man deltog i arbetet på gården. Vi lekte, vi idrottade och byggde kojor med grannpojkarna. Jag slukade också böcker.

Han har aldrig känt ett behov av att revoltera, och han blev snabbt en ansvarstagande tonåring.

– Det som har präglat mitt liv rätt mycket är att min mamma dog i cancer när jag var tolv år. Det gjorde att jag som äldst i en syskonskara på tre fick ta ett rätt stort ansvar tillsammans med mina syskon redan i unga år. Det gjorde kanske också att tonåren blev lite lugnare. Vi fick helt enkelt se till att livet fungerade hemma.

Att en biskop inte kan vara alla till lags är något Ekstrand säger hör till jobbets naturaförmåner.

– Det finns ingen ledare som alltid fattar riktiga beslut. Forskning har visat att om en ledare fattar över femtio procent bra beslut så är det en bra ledare.

– Kyrkan förblir relevant om vi gör vårt grundjobb bra, om vi står fast vid att vi är Guds rike här i världen. Kyrkan finns till för världens skull.

Till grunduppgifterna räknar han att förkunna evangelium, se de svaga och utstötta och inte minst ta barn och unga på allvar, se och bekräfta dem i församlingens verksamhet.

– Periferin är viktig för mig, diakonalt sett. Men också den själsliga periferin.

Han menar att det är viktigt att en biskop också kan gå ”med eftersläntrarna”, lyssna till dem och ta deras frågor, tro och tvivel på allvar.

Hela intervjuerna med alla biskopskandidater kan du läsa i Kyrkpressen nummer 2/2019.

Sofia Torvalds, Emelie Wikblad, Johan Sandberg, Ulrika Hansson



Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15