Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

Expert tveksam till termen bibelbälte

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

– Att säga att det finns ett bibelbälte är ett meningslöst uttalande. För vad betyder det? Det som är intressant är hur människor talar om det och vilken roll föreställningen om det har, säger religionssociologen Andreas Häger.

– Om en församling som finns i Jakobstad har en åsikt anses den vara typisk för Jakobstad. Den förknippas inte med Lahtis eller Ekenäs fast samma samfund finns där och på trettio andra orter i Finland, säger Häger.

Kritisk till användning av termen

Häger motsätter sig inte att det kan finnas en högre grad av religiositet i Österbotten än i övriga Svenskfinland.

– De flesta tar termen bibelbälte för given. Ur mitt sociologiska perspektiv hör jag kanske till en av de mest kritiska, bland annat för att den stämplar dem som inte är religiösa.

Ett annat skäl till att förhålla sig kritisk till termen är om den blir ett regionalpolitiskt slagträ som medför negativa konsekvenser för regionen.

– Termen användes för några år sedan som ett argument i högskolepolitiken. Då ansågs det olämpligt att bygga ett konst -och kulturcampus i Jakobstad eftersom staden låg i bibelbältet. Det här är hittills det enda exemplet inom politik som jag själv stött på, säger Häger.

Begreppet lägger också en negativ skugga över landskapet, som sedan omkring nittiotalet beskrivits så. Den negativa associationen har sin förklaring i termens historia.

– Begreppet myntades av den amerikanske journalisten, författaren och religionskritikern H. L. Mencken på 1920-talet. Han använde ursprungligen ordet i negativt syfte och så används det fortfarande mest, säger Häger.

Försök att omvandla till positivt

Det är inte bara utomstående som använder ordet i negativ bemärkelse. Häger har lagt märke till att ett flertal österbottningar i exil använder begreppet för att ta avstånd från landskapet och religiositeten.

– Särskilt utflyttade österbottningars starkt negativa uppfattning om landskapet och negativa användning av termen har varit överraskande. Det handlar om enskilda individers upplevelser, men begreppet skulle inte användas om människor inte höll med och trodde på det.

Samtidigt som ordet skapat en negativ bild av Österbotten har det gjorts försök att överta och omvandla ordet till något positivt.

– Åbo Akademi ordnade en sommar ett seminarium i Jakobstad med rubriken ”Bibelbältets religiositet”. Eftersom arrangörerna var kyrkohistoriker och flera av dem österbottningar med rötter i väckelserörelser kan det ses som ett försök att erövra begreppet och göra det positivt, berättar Häger.

Behov av särpräglat landskap

Så vad räknas då till bibelbältet? Ibland avses hela svenska Österbotten, men oftast de norra orterna. Jakobstad brukar ses som huvudort men det handlar också om Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Även om det finns skäl att kritiskt granska användningen av termen finns det även en förklaring till att den används om just Österbotten. Häger berättar att alla platser har en image och ett värde.

– I det samhälle vi lever i representerar de större städerna det moderna. Landsbygden är periferi och står för det gammalmodiga.

Religion uppfattas som gammalmodig och kombinationen av religiositet och geografisk placering späder på föreställningen om Österbotten.

– Studier visar att det är vanligare med religiositet på landet än i städer. Människor har andra slags kontakter på landsbygden som gör det lättare att upprätthålla religionen. Jag tror också att Österbotten uppfattas som något väldigt annorlunda, säger Häger.

Statistik över antalet kyrkor och bönehus påverkar också folks uppfattningar, likaså de starka väckelserörelserna, exempelvis laestadianismen.

– I de områden där rörelsen är stark påverkar den utan vidare livet runt omkring också för dem som inte är laestadianer. Då tror jag att man tar den tanken och överför den på hela Österbotten.

Häger ställer sig också frågan varför människor vill att det ska finnas ett bibelbälte.

– I Svenskfinland finns det ganska sekularistiska tendenser och en stark föreställning om att vi är ett modernt och sekulärt folk. Jag tror att människor känner att de är bättre om någon annan kan uppfattas som konstig.

Människan älskar stereotyper

Bibelbältet är i grunden ett medialt påfund och medierna har utan vidare haft en betydande roll för ordets etablering och spridning i världen.

– I media och journalistik är det viktigt med förenklingar och det skapas många olika termer som börjar leva sitt eget liv, catchiga termer som blir populära och som människor kan använda utan att behöva tänka efter desto mer.

Men det är inte bara medierna som har ett behov av dessa förenklingar. Häger berättar att mediepubliken, och människor i allmänhet, törstar efter dem.

– Alla stereotyper är lätta att anamma. Inte enbart dem som handlar om platser. Då blir vi förstådda, får medhåll, och det är mycket svårt att gå emot föreställningar. Människor lyssnar kanske inte heller om vi säger något som inte förväntas.

Det att begreppet blivit så populärt både i medier och i vardagligt tal kan också delvis bero på att det helt enkelt låter bra.

– Det är snyggt med alliterationen. Koranbältet skulle inte låta lika snyggt eftersom ena ordet börjar på k.

Annat förhållningssätt i framtiden?

I ett allt mer sekulariserat samhälle är det lätt att tro att en term som bibelbältet får ännu starkare negativ klang, men Häger tror att det kan ta sig en annan vändning.

– I den mån samhället är sekulariserat är begreppet intressant, för då blir det någonting konstigt. På 1800-talet, när alla gick i kyrkan varje söndag, hade ju en term som bibelbältet inte haft någon betydelse. Men religionens position och ställning förändras. Om jag ska våga mig på att förutspå framtiden får vi kanske se att religion blir intressantare för de generationer som i sin uppväxt haft mycket mindre med religion att göra än vi. De får en mer nyfiken inställning till religion och då kanske bibelbältet inte på samma sätt kan användas som en negativ stämpel.

Det spelar inte så stor roll i samhället utan blir mer som ett kuriosum.

Häger avslutar med att poängtera att han inte vill förbjuda termen men att han önskar att den används med eftertanke.

– De som tycker att det är viktigt att prata om bibelbältet måste få göra det. Men de bör fundera på vad det betyder för dem, vad de menar med det och varför de vill använda ordet. För det är ju ett slags maktbruk. Språk är makt.


Andreas Häger
, författare och docent i religionssociologi, har skrivit kapitlet ”Konstruktionen av Österbotten som bibelbälte” i boken Föreställda finlandssvenskheter – intersektionella perspektiv på det svenska i Finland. Boken utgavs i år av Svenska litteratursällskapet i Finland.

Hanna Björklund



Mest läst

    förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

    Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

    konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

    julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

    livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

    ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

    rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

    biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

    jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41

    begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15

    Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

    adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05

    coronaepidemin. Från och med nästa vecka ska alla gudstjänster i Nyland förrättas i huvudsak utan att församlingsmedlemmar är med i kyrkorummet. 27.11.2020 kl. 18:40

    insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59

    fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14

    Mest läst

      UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

      kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

      Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

      forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

      GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

      Mest läst