Max Mannola är frankofil. – Jag vill kämpa emot engelskans dominans. Det är väldigt synd att så många artister numera sjunger sina Eurovisionsbidrag på engelska. Det blir så mycket tråkigare.
Max Mannola är frankofil. – Jag vill kämpa emot engelskans dominans. Det är väldigt synd att så många artister numera sjunger sina Eurovisionsbidrag på engelska. Det blir så mycket tråkigare.

"Kyrkan behöver sina liberala medlemmar"

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

Under intervjun med Maximilian ”Max” Mannola ställs han inför den svåraste frågan när jag, strax innan han ska stiga på tåget, vill veta vilken sång som är hans favorit av alla tiders Eurovisionslåtar.
– Finland? Loiris Huilumies år 1980. Eller menar du alla? Det är svårt att välja en … Serbiens vinnarlåt Molitva som vann i Helsingfors år 2007 är toppen. Andra superbra vinnare är Frankrikes L`oiseau et l`enfant 1977 och Danmarks Dansevise 1963. Italiens kunde ha vunnit över Waterloo år 1974. Turkiet hade en underbar ballad år 1975, Seninle bir dakika, fast den kom sist.
Sedan kommer tåget, trots att Max Mannola bara hunnit börja uppräkningen.

Mannola har nyss börjat jobba för Esbo stad som vikarie för den som ansvarar för stadens cykelvägsinfrastruktur, och pendlar dagligen med tåg mellan Esbo centrum och hemmet i Vanda. Hela sitt yrkesliv har han intresserat sig för miljöfrågor. I 18 år jobbade han som konsult för trafikplanering, och han är politiskt aktiv inom De Gröna.
– Det var faktiskt via De Gröna som jag först kom i kontakt med Kom alla, säger Mannola, som nyligen tagit över som koordinator för Kom alla-rörelsen i Borgå stift.

Kom alla-rörelsen är ett partipolitiskt obundet nätverk som arbetar för större öppenhet inom kyrkan och som särskilt engagerar sig inför församlings- och kyrkomötesval. Nätverkets mål är att arbeta för större tolerans framför allt då det gäller kvinnliga präster, frånskilda och sexuella minoriteter.
– Jag är själv en moderat och liberal kristen, jag ber ofta till Gud och jag tror att kyrkan har en uppgift i vårt samhälle och vill försvara dess existens. Jag tror inte att Bibeln är ofelbar, den är ju skriven av människor, så man ska inte tolka den alltför bokstavligt.

Max Mannola har många vänner inom hbtiq-kretsar – många av dem har han träffat tack vare sin Eurovisionshobby.
– Visste du inte att det fanns en finländsk Eurovisionsklubb? Vi ordnar träffar och samlas bland annat på kryssningar. Där har vi en DJ som bara spelar Eurovisionslåtar – och så sjunger vi naturligtvis karaoke!

Hans eget Eurovisionsintresse vaknade år 1980 då han såg sin första tävling.
– Det var det året Irland vann med Johnny Logans What´s another year, minns han.
På den tiden bodde familjen Mannola i Luxemburg på grund av pappans jobb inom banksektorn. Max Mannola har läst franska under hela sin skolgång, både i Luxemburg och hemma i Finland, och är flytande på tre språk – kanske fyra om han räknar med engelskan.
Men han har också rötter i den finlandssvenska kyrkliga ankdammen.
– Min mormors morfar Herman Råbergh var biskop under åren 1892–1920, innan Borgå stift grundades.

När han som barn gick i skola i Luxemburg tyckte hans mamma att han gott kunde delta i den katolska religionsundervisningen.
– Senare, när jag flyttade till Europaskolan som var större, hade vi egen protestantisk religionsundervisning för fyra elever.
Han gillar folkkyrkotanken – det att kyrkan finns till för alla, också för dem som inte är superengagerade i dess verksamhet.
– Och nu när den nya äktenskapslagen snart träder i kraft vill jag vara med och jobba för att kyrkan ska börja viga samkönade par.

Bland annat biskop Björn Vikström har talat för möjligheten att kyrkan skulle ge upp vigselrätten, detta för att komma undan de slitningar som den nya äktenskapslagen leder till inom kyrkan. Men Mannola tycker inte att det är en god idé.
– Jag vill inte att kyrkan avstår från vigselrätten, och mina skäl är mest pragmatiska. Den kyrkliga vigseln är en viktig orsak till att många är medlemmar i kyrkan. Jag vill att alla slags människor ska inkluderas i kyrkans verksamhet – dessutom tycker jag att kyrkliga vigslar är stiliga, ler han.
Ingen gummistämpel
Max Mannola är kommunalpolitiskt aktiv, men han sitter också med i församlingsrådet i Vanda svenska församling. Han har alltså erfarenhet av både kommun och kyrka som byråkratiska strukturer.

Vilken är din erfarenhet av att vara aktiv lekman i kyrkan?
– Det är en intressant helhet, svarar han diplomatiskt.
– Jag tycker nog att kyrkan är en tungrodd organisation. Kunde man kanske klara sig med en lite lättare struktur?

Ett konkret förslag som han kommer med är att skära ner antalet församlingsrådsmedlemmar i små församlingar. Då skulle man kanske slippa sämjovalen.
– Om det finns flera grupper som representerar olika åsikter och nästan alla kommer in har ju valresultatet ingen inverkan på gruppernas storlek.
Just nu hoppas han att alla som funderar på att lämna kyrkan inte skulle göra det på alltför lätta grunder.
– Kyrkan behöver sina liberala medlemmar, och min erfarenhet är att en aktiv lekman faktiskt kan vara med och påverka. Inom Borgå stift bör vi satsa på åsiktslistor i stället för till exempel regionala listor i såväl kyrkomötes-, stiftsfullmäktige- och församlingsval.

Max Mannola är ny koordinator för rörelsen Kom alla i Borgå stift. Han önskar särskilt få kontakt med personer som vill aktivera sig inom Kom alla-nätverket på olika håll i stiftet. Kontakt:
max.mannola@gmail.com.

Sofia Torvalds



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39