Sedan förra hösten träffas en grupp kvinnor i det lilla samhället Torestorp i södra Sverige och stickar bönesjalar. Emma Josefsson, 28 år och diakon, är den person som tagit initiativet till gruppen. Först bestämmer de vem som ska få sjalen. Det kan vara en person som är sjuk, har sorg, eller som gått igenom någon annan svårighet. Men det kan också vara någon som går igenom en ny fas i livet eller någon som man bara önskar allt det bästa för. Efter att gruppen valt person så väljer de färg. Olika färger kan symbolisera olika saker, eller så väljer gruppen helt enkelt en färg som personen de tänker sticka till tycker om.
– Hittills har vi varit tre grupper, med sex–sju personer i varje, och det blir en fjärde omgång i höst. Vi träffas vid sex tillfällen, ungefär varannan vecka, som en studiecirkel. Vi inleder med en andakt, och vi pratar och fikar tillsammans, men vi har också en tyst stund på tjugo minuter då vi stickar och ber.
– Det känns viktigt att ha tid i bön, då vi fokuserar på uppgiften. Annars stickar man mest hemma. När en sjal är klar lägger alla i gruppen händerna på sjalen och välsignar den, och ber för personen som ska få den, säger Emma Josefsson.
Värmer och omsluter
Idén att sticka bönesjalar kommer från USA. Sjalarna initierades år 1998 av två kvinnor som sökte ett sätt att kombinera och ge uttryck för sin medkänsla med andra människor och kärleken till stickning. Så uppstod The Prayer Shawl Ministry.
På deras hemsida står nu bönesjalsgruppen i Torestorp med som enda svenska grupp.
– Däremot är det ganska vanligt med bönedukar, som bygger på samma princip. Bönesjalen är annorlunda på så vis att den bär man på sig om man vill. Den värmer och omsluter rent fysiskt.
– Meningen är att personen som får en bönesjal ska känna sig älskad för att någon bett för just henne eller honom under en så lång tid som det tar att göra en sjal. Sedan gläder sjalen mottagaren också för att den är fin att ha på sig, säger Emma Josefsson.
Sjalen ett redskap
I Bibeln står det att klädesplagg som varit i kontakt med Jesus och lärjungarna i vissa fall bidrog till att människor blev helade. Bland annat berättas det om en kvinna som blev frisk från sin sjukdom när hon rörde vid tofsen på Jesus mantel (Matt 9:20 ff).
– Den som får sjalen har inga krav på att tro, sjalen är en gåva utan förbehåll. Och det ska vara tydligt att det är en bönesjal, så vi skickar alltid med en lapp som berättar vad det handlar om. Det är Gud som kan hela och det är hos honom kraften finns.
Läs hela artikeln i Kyrkpressen 44/2015.
