Johan Brandt T. Gäddnäs, Magnus Taxell, Mia Bäck och Mona Syrjälä diskuterar den knepiga akustiken i Åbo domkyrka.
Johan Brandt T. Gäddnäs, Magnus Taxell, Mia Bäck och Mona Syrjälä diskuterar den knepiga akustiken i Åbo domkyrka.

Får göra mer i gudstjänsten i Åbo svenska

åbo svenska församling. Är det något som en präst eller kantor inte måste göra i en gudstjänst så ska de inte heller göra det. Det är filosofin i Åbo svenska församling, där frivilliga är med och både planerar och genomför söndagens gudstjänster. 28.10.2015 kl. 07:00

– Hur kändes det?

Församlingspastor Mia Bäck ställer frågan till Johan Brandt T. Grevnäs som precis läst en bibeltext i talarstolen längst framme i Åbo domkyrka.

Det är onsdag kväll och gudstjänstgrupp nummer fem har samlats för att öva mikrofonteknik och planera söndagens högmässa.

– Jo, det kändes bra,säger Brandt T. Grevnäs.

– Du lät trygg. Men försök tänka på att inte svälja slutet av meningen. Det var svårt att höra vissa ord, kommenterar Bäck.

Gudstjänstgrupper är ett koncept som etablerar sig i allt fler församlingar i Svenskfinland. Tanken är att vanliga församlingsmedlemmar, så kallade lekmän, ges en aktivare roll i församlingens gudstjänstliv. I stället för att några få gör allt blir det många som gör lite. Tillsammans med de anställda i församlingen planerar och genomför grupperna söndagens gudstjänst.

Akustiken i 1200-talskyrkan där församlingen firar gudstjänst är mer än lovligt utmanande, därav mikrofonövningen.

– Gå modigt fram, justera sedan mikrofonen. Den ska vara ganska nära munnen, men inte för nära, så här ungefär. Kom ihåg att inte läsa för snabbt. Ekot är så besvärligt i den här kyrkan. Och dessutom varierar ljudet beroende på hur nära en högtalare lyssnaren sitter, förklarar Bäck.

Bjöd in fler

Bäck är ansvarig för församlingens sex gudstjänstgrupper. Varje grupp har också en ordförande.
Startskottet för verksamheten gick vid advent 2011.

– Vi hade redan tidigare många frivilliga som var med i gudstjänsten som kyrkvärdar, ungefär tjugo personer. Men nu delades de in i grupper som bjöd in fler människor, berättar Bäck.

Hur har gudstjänstgrupperna påverkat församlingens gudstjänstliv?

– Det finaste är att gemenskapen i gudstjänsterna har ökat. Folk har börjat känna varandra och prata med varandra. En del hade firat gudstjänst tillsammans i många år utan att kunna varandras namn.

Delaktigheten är ett ledord. Och Mia Bäck har märkt att de frivilliga tycker om att göra saker i kyrkan.

– Med tiden har de frivilliga velat göra mera. Och mer krävande uppgifter. Många vill assistera vid nattvarden. Vi har ordnat en liten utbildning i hur man gör det och ska ordna en till.

Församlingen funderar som bäst på hur de ska kunna dela ut ännu fler av uppgifterna i gudstjänsten.

– Inledningsorden är något vi funderar på. Allt sådant som en präst eller kantor inte måste göra kan man låta frivilliga göra.

När grupperna startade började församlingen också dricka kyrkkaffe tillsammans efter gudstjänsten varje söndag, till skillnad från en gång i månaden tidigare. Men hur gör man det i en 1200-talskatedral när församlingshemmet ligger på en kilometers avstånd? Församlingen har en kreativ lösning på problemet – de har öppnat sakristian, som rymmer 200 personer, för kaffedrickandet och minglandet.

På vilket sätt påverkar gudstjänstgrupperna arbetsbördan för de anställda?

– Arbetsbördan har ökat lite på grund av onsdagsträffarna, men det har blivit roligare både att förbereda och fira gudstjänst. Kyrkkaffe skulle vi inte kunna ha varje söndag om inte gudstjänstgrupperna fanns, säger Mia Bäck.

– Det är mycket jobb i början när man startar gudstjänstgrupper. Det kräver en hel del förberedelser men när man har fått rutiner i arbetet så berikar gudstjänstgrupperna gudstjänstlivet.

Ungefär 80–120 personer besöker gudstjänsten varje vecka. Bäck och hennes kolleger har jobbat medvetet med att de som besöker gudstjänsten ska förstå gudstjänstens liturgi.

– I gudstjänstagendan har vi skrivit in vad de olika delarna betyder, på flera ställen.

Årets konfirmander har också sin givna plats i grupperna.

– I början frågade jag om grupperna ville att konfirmanderna skulle ha ansvar för egna gudstjänster. Men grupperna ville hellre bjuda in dem i sitt arbete.

Christa Mickelsson



Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59