Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Varför finns det så få kristna i Israel?

FRÅGA: Den första församlingen fick till en början många medlemmar i Jerusalem. Varför lyckades apostlarna därefter sprida kristendomen i stora delar av världen, men inte i Israel?

SVAR: Bland judarna fanns det vid vår tideräknings början en klar uppdelning: hebreiska-talande judar som höll fast vid sina gamla traditioner och sitt semitiska språk (i praktiken arameiska) och hellenistiska judar som var mera öppna för det grekiska språket och grekisk kultur. I Jerusalem fanns det av båda slagen.

Under judarnas tre stora årliga högtider – påsk, pingst och lövhyddohögtid – översvämmades staden av hellenistiska judar från hela romerska riket (Apg 2: 9–11 ger en lista med cirka 15 olika språk och ortnamn).

Det dröjde inte länge efter pingstundret med de många omvändelserna förrän rivaliteten mellan hebreiska och hellenistiska judar i den kristna församlingen blossade upp. De hellenistiska upplevde sig förfördelade vid den dagliga matdistributionen (Apg 6). Apostlarna valde då sju män, som troligen alla var hellenistiska, för att lösa problemet. En av de sju var Stefanus som blev mördad för sitt Kristus-vittnesbörds skull (Apg 7). Förföljelser av kristna utbröt och drabbade särskilt hellenisterna. De färdades omkring och vittnade om Jesus. Apg 11 berättar att några av dem började predika för icke-judar och det blev starten på hednamissionen. Den tidigare förföljaren Paulus drogs med och han blev hedningarnas apostel genom sina resor.

Den stora sorgen för Paulus var att hans egna landsmän inte ville ta emot Jesus som sin Frälsare (Rom 9:1–3), medan många hedningar gjorde det. Det judiska ledarskapet hade från början ställt sig mycket avvisande till Jesus och hans lärjungar. Där finns säkert en avgörande orsak till den ringa framgången bland judarna. Tre hundra år senare hade kristendomen blivit en maktfaktor i riket och då började kyrkan behandla judar illa. Ännu en förklaring till att många av dem inte såg positivt på det kristna budskapet.


STIG-OLOF FERNSTRÖM är pensionerad präst och svarar på läsarfrågor om Bibeln.

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21