Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Kan en församling vara död?

FRÅGA: Många säger att deras församling är död, att det inte händer något där. Men hur kan man veta om en församling är död? Kan den dö?

ANN-SOFI STORBACKA är sjukhuspräst och svarar på läsarfrågor om tro och liv.


SVAR:

Inom vissa väckelsekretsar brukar man tala om levande församlingar i motsats till de som är döda. Kriterierna för levande respektive död församling handlar främst om antalet aktiva församlingsbor och om vilken teologi som förkunnas. Frågar du en teolog som är aktiv i en växande väckelseförsamling skulle du få flera kännetecken på en död församling: Där förkunnas något annat än det ”vi” står för, en teologi som ”inte bygger på Guds ord” och den församlingen är inte ”Kristuscentrerad”. Den saknar kraft och lockar inte människor.

Mitt svar på din fråga är annorlunda än väckelsekristnas svar. Jag tänker att det i grunden inte är möjligt för människor att bedöma äktheten i någons tro, livskraften i en församling eller att avläsa var Anden verkar. De som tydligt ”vet” var det finns döda församlingar bedömer saken ur sitt eget perspektiv. Det är inte så enkelt att man tydligt kan dra slutsatsen att församlingar som samlar stora skaror alltid är sunda och andefyllda medan små kämpande församlingar är förstelnade och andligt förkrympta.

Det gör varje människa gott att bekanta sig med andra än med likasinnade och likadant troende. Då är det inte lika lätt att tvärsäkert uttala sig om andra som uppskattar andra sätt att be och fira gudstjänst och vars sätt att tala om sin tro är annorlunda än ens eget. Det finns trovärdiga och respektingivande kristna i andra församlingar, kyrkor och kyrkosamfund än i det egna – också i en liten kyrka där bara några få samlas.

Församlingar kan krympa av många orsaker. En av dem handlar om att bygden förändras, människor flyttar bort. Man kan ha byggt nya bostadsområden som ligger närmare en annan kyrka. Det finns också församlingar som präglas av konflikter och inre stridigheter, som leder till att människor helst vill besöka en annan kyrka. Då är församlingen inte död utan skadad.

Församlingar kan krympa ihop eller splittras av inre konflikter. Det är också möjligt att utrota och fördriva alla kristna från orten. Sådant har hänt tidigare och händer på många ställen ännu idag. I grunden är ändå församlingen och kyrkan i Guds händer. Som psalmförfattaren Petter Dass skriver: ”Gud är Gud om alla land låg öde. Gud är Gud om alla folk var döda. Om släkten svinner och liv förrinner – i himlens skyar sig rikt förnyar Guds gröda.”

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00