Recensioner

En seg man rapporterar

Sofia Torvalds

Vårvinter blir långsamt vinter igen i Kaj Hedmans Panikdagboken. Hunden Jussi ska ut på promenad igen, hustrun Penny ska åka på en resa igen, pengarna är slut igen, ångesten och vreden och det omöjliga i att leva just så känns oöverstiglig – igen. Han surfar på datorn, han letar upp intressanta och attraktiva brevvänner på nätet, han ringer vänner, han skriver på Facebook, han twittrar.

Att läsa om det här känns inte tråkigt eller trivialt eller ens irriterade. Varför?

En orsak är att anteckningarna fungerar rent stilistiskt. En kort scen med ångest och vrede avslutas med något vardagligt, lakoniskt. Det skapar en spänning i texten.

”Jag har blivit rädd för att åldras och dö, och när Penny är borta blir rädslan bara värre. Det är en känsla av vanmakt och desperation, ofta beledsagad av fysiska symptom i magen och i bröstet. Många av dem som jag förut förlitat mig på har ju dött. Det är naturligt att sådant sker. / Kvällen kommer, de nakna träden är helt stilla, och himlen blir gråare, blåare. I trädgården ligger ännu ett skikt av snö kvar. Man kan se Jussis spår”, skriver Hedman och drabbar läsaren med sin soberhet, den raka blick som han riktar mot sig själv och världen.

Hans livsomständigheter känns paradoxala. Kaj Hedmans hem och hemknutar är ett fängelse som hans ångest hindrar honom att bryta sig ut ur. För några hundra år sedan hade ett så litet, kringskuret liv inte varit något att höja ögonbrynen över. Då snurrade man runt i sin egen lilla by, såg samma ansikten dag efter dag, rörde sig på samma ställen. Ingen hade förundrat sig över en man med ett snävt revir.

I dag är världen öppen, på några timmar är man i Katalonien. Samtidigt finns världen i den egna famnen, en värld fylld av främlingar bakom blott några knapptryckningar på datorn. I den här korselden lever Kaj Hedman, i de olika friheternas korseld. I att vara fysiskt bunden som en 1700-talstorpare, bunden vid sin lilla lott. Detta medan ingen annan är det. Samtidigt finns hela världen där, på hans Ipad. Är det då något att undra över att han blivit beroende av den?

Kaj Hedman ägnar inte orsakerna till sin situation många ord, vilket kan vara irriterande för en läsare som inte bekantat sig med hans tidigare produktion, framför allt Panikboken från år 2003. Kanske beror det på att han sedan länge är uppgiven, helt införstådd med att den förbannelse han drabbats av kommer att vara livet ut och att det enda som är möjligt är att dämpa ångesten så mycket att han kan leva så som han gör: kringskuret, smått, men ändå i kontakt med andra människor.

Ändå är det här inte en bok utan hopp, det är en bok om en mycket seg person. Jag skulle rent av påstå att Hedman har andlig spänst. Halvt förlamad av ångest lever han ett mycket mer meningsfullt liv än många som vågar åka till Timbuktu.



sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07