Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

Vadå tränutisdag och dymmelonsdag?

ORD.

Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna!

5.4.2023 kl. 11:54

Vi planerade påsknumret på redaktionen. Vad ska vi säga som inte redan sagts? Den eviga frågan kring stora högtider. Vi kom in på alla ord förknippade med påsk. Ni har väl hört om ”Mulimuli-måndaan” och ”tränutisdaan”, frågade jag? De flesta fick något tomt i blicken. Det finns mycket vi självklart benämner men inte alltid vet bakgrunden till. När man börjar gräva lite i etymologi, det vill säga varifrån ord härstammar, inser man snabbt att folkligt och religiöst alltid haft en förmåga att smälta samman och bli det vi kallar traditioner.

Påsk
Den kristna påsken har många kopplingar till den judiska påsken, och namnet påsk kommer från det hebreiska ordet ”pesach” det vill säga ”passera” och ”gå förbi”. Det i sin tur har att göra med Gamla testamentets berättelse om judarnas uttåg ur Egypten, efter många år av slaveri. En händelse som utgör bakgrunden till det judiska påskfirandet.

Stilla veckan
Om du inte vill ha ett gäng med förnärmade teologer i hasorna är det bäst att du lär dig skillnaden mellan stilla veckan och påskveckan. Stilla veckan är sista veckan i fastan, det vill säga veckan där bland annat skärtorsdag och långfredag ingår, medan påskveckan är den vecka som följer efter påsken. Namnet stilla veckan började användas i Finland under 1700-talet då speciellt pietisterna betonade Kristi smärta och lidande. En äldre inhemsk benämning var dymmelveckan, och den levde kvar i talspråket.

Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt.

När infaller påsken?
När påsken infaller i år är ju enkelt att kolla upp. Men när infaller påsk så där överlag? Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt: Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. (Okeeej! Kanske vi bara lämnar det där …) Om man gräver vidare får man veta att de tidiga kristna inte ville att deras påsk skulle sammanfalla med den judiska påsken. Så den ecklesiastiska månen eller påskfullmånen beräknas enligt Metons cykel och sammanfaller inte nödvändigtvis med den astronomiska fullmånen. Så om vi inte lär oss när påsken infaller kan vi helt enkelt skylla på de tidiga kristna som skulle krångla till allt.

Påsken kan tidigast infalla den 22 mars och senast den 25 april. Det gäller att hålla reda på den ecklesiastiska fullmånen. Lycka till!

Mulenmåndag och tränutisdag
De stackars vardagarna som inleder stilla veckan har inte fått några namn med religiös koppling. I stället har de kallats allt möjligt i folkmun, ofta med någon slags koppling till vad man tyckte utmärkte de här dagarna. Några exempel är: mulenmåndag, kråkmåndag, blåmåndag, klockmåndag, svältmåndag, frimåndag, skallomåndag samt tränutisdag, kulentisdag, fettisdag, lustigtisdag, torrtisdag, smakutisdag, gristisdag och spatsertisdag.

Den uppfinningsrika kan säkert använda de här namnen i oändlighet: Äntligen en dag som matchar din humor, glad torrtisdag!

På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.

Dymmelonsdag
Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. En dymmel är en klockkläpp, det vill säga den som slår inuti en klocka. Enligt gammal tradition bytte man före påsken ut metallkläppen till en i trä för att klangen skulle bli dovare. På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.

Ibland kallas onsdagen i stilla veckan för askonsdag, men det beror på att benämningarna på olika dagar genom århundradena har flyttat lite hit och dit. Askonsdagens korrekta hemvist är alltså som första dagen i fastetiden, 40 dagar före påsk.

Skärtorsdag och långfredag
Skär som i skärtorsdag kommer från ordet ”skära” som betyder att göra ren. Skärtorsdag är alltså en reningsdag som också kopplats till bikt, att bekänna sina synder. Enligt folktraditionen fanns det något ont som skulle jagas bort från gården.

På skärtorsdag instiftade Jesus nattvarden, och många går till nattvarden på just skärtorsdag. På skärtorsdagen tvättade Jesus också lärjungarnas fötter (Joh. 13:1–5). I många kyrkosamfund hör seden att konkret tvätta varandras fötter fortfarande till gudstjänstlivet. (Om du känner dig obekväm med att hala fram dina bara fötter sätt dig för säkerhets skull långt bak i kyrkan!)

Namnet långfredag är kanske lite mer genomskinligt och kommer sig av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus och av att gudstjänsten var längre än i vanliga fall.

Memma
Tänka sig, man behöver inte gräva djupt för att hitta en lite religiös koppling också till rätten gjord på rågmjöl, malt och sirap, vars smak brukar dela folket. Ordet kommer från finskans ”mämmi”, och motsvarigheter kan hittas i bland annat estniska dialekter där ordet ”mämm” betecknar ett platt bröd bestrött med maltmjöl. Också nordsamiskan har ordet ”meađmma”, vilket betyder rå, eller snarare ogräddat/okokt när man talar om bröd och gröt. En Daniel Juslenius beskrev i sitt verk Aboa vetus et nova på 1700-talet hur man i Egentliga Finland tillredde en rätt gjord på mörk och söt rågmalt som gräddades i ugnen. Rätten åts vid påsk till minne av det osyrade brödet. Osyrat bröd är lagat utan gäst eller andra jäsmedel, och det förknippas med israeliternas brådstörtade flykt ur fångenskapen i Egypten. Då hann man inte låta brödet jäsa, utan på Herrens befallning åt man på natten helstekt lamm med bittra örter och osyrat bröd.

Om man däremot bakar bröd som borde jäsa men misslyckas kan man säga som Närpesborna: ”he tykks ska vaal bare memmår åv hittje”, det vill säga deg som inte jäser eller bröd som jäst dåligt.

Källor: Institutet för de inhemska språken, Språkbruk (1/2018), Ordbok över Finlands svenska folkmål (kaino.kotus.fi), evl.fi, alltombibeln.se, Wikipedia och svenskahogtider.com.



Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00