Recensioner

Mörkret finns inom oss

Erika Rönngård
18.10.2012
Redan bokens omslag känns som en mörkerromantisk karamell komplett med glansiga fläckar som för tankarna till blod. Ändå är Gräset är mörkare på andra sidan en ljusare berättelse med mera framtidstro än debuten Se till mig som liten är som slutade i närmast total hopplöshet.

Den nya romanen känns som en vidarutveckling och fördjupning av Korkea-ahos tidigare skönlitterära författarskap. Här finns temat med ungdomsvännerna som träffas i vuxen ålder som Korkea-aho skrev om i novellen Bastukväll. Här finns också skräcktemat förlagt till den österbottniska landsbygden i kombination med väckelsekristen religiositet, bekant från debuten.

Romanen kretsar kring fyra unga män närmare 30 än 20. Alla fyra har ingått i kompisgänget Sjakket och alla fyra bär på själsliga sår efter uppväxten i den fiktiva byn Gränby, belägen i närheten av Jakobstad. När Sofie, Lokes syster och Benjamins fästmö, omkommer i en bilolycka under mystiska omständigheter får Sjakket en anledning att samlas igen för att gå på begravningen. Samtidigt visar sig det onda väsen Raamt som Christoffer, en av de fyra i gänget, skriver sin folkloristiska gradu om vara något mer än en skröna. Raamt verkar söka sig till de fyra medlemmarna i Sjakket med början hos prästen Simon.

Romanen berättas turvis i korta kapitel av de fyra huvudpersonerna och Korkea-aho lyckas skickligt föra fram de olika synvinklarna utan att i onödan återberätta samma händelser. Språkligt är texten mera fungerande än briljerande, men däremot finns det ett driv i berättelsen redan från de första sidorna.
Trots att två av berättelsens huvudpersoner är permanent bosatta i österbottniska Gränby är detta främst återvändarnas berättelse – dels genom fokuseringen på kontrasten stadsliv mot lantlig tillvaro, dels genom den vandring tillbaka till barndoms- och tonårsupplevelserna som alla fyra gör.

Visst kan man läsa romanen som författarens egen uppgörelse med ett Österbotten som en begränsande tvångströja man aldrig helt kan lämna bakom sig. Men precis som kyrkans folk i berättelsen inte bara representeras av den tvivlande unge prästen utan också av den äldre kyrkoherden med trygg livserfarenhet blir berättelsens Österbotten både ljuvt och förfärligt.

Och det onda mörkret som gestaltas av Raamt, det mörkret finns egentligen inom oss, i vår rädsla, i vår skam och i vårt förtigande. Kanske är även det ett tecken på mognad i Korkea-ahos författarskap. Även om tragiken också finns närvarande i Gräset är mörkare på andra sidan är budskapet tydligt: Lyft på locket, prata om det. Allt det du gömmer inom dig riskerar annars att leda till katastrof.

Författare: Kaj Korkea-aho
Titel: Gräset är mörkare på andra sidan


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34