Dopet ger oss hemort i kyrkan

06.02.2018
LEDARE. Pojkbabyn, vars föräldrar råkar heta Sauli Niinistö och Jenni Haukio, sover än så länge spädbarnssömn tryggt omedveten om det enorma intresse han väcker.

Utsvultna på egna kungligheter och glansbildsfamiljer är finländarna ivriga att omfamna sin egen presidentprins. Det är bara att önska hans föräldrar stor vishet och benhård integritet i uppgiften att tala om för oss att det finns en stor skillnad mellan att vara en ofrivilligt offentlig eller en officiell person som hans far. Killen är först och främst ett barn, som har rätt att växa upp i fred – och folk behöver tygla sin nyfikenhet som ansvarstagande vuxna människor bör, också inför ett presidentbarn.

Bland dem som gratulerade de nyblivna föräldrarna fanns också kyrkan, med en psaltarvers om vilket underverk varje människa är. Mot bakgrund av presidentparets positiva hållning till kyrkan hittills kan man kanske räkna med att deras baby också döps så småningom. Något televiserat dopkalas för hela nationen blir det förhoppningsvis inte – med hänvisning till resonemanget ovan. Däremot är det helt klart en stark signal till folket om republikens president ser det som naturligt att låta döpa sitt barn – och en ännu starkare om paret låter bli att bära honom till dopet.

Det är inte längre någon självklarhet att barn döps. Dopet är ju inte en namngivningsceremoni, utan ett oförklarligt sakrament och ett varmt välkomnande in i kyrkans gemenskap. Eftersom namngivning och fest lätt kan fixas utan kyrka, känns dopet lätt främmande för dem som inte kan ta till sig det senare.

Dopfrekvensen i den lutherska kyrkan sjunker stadigt, på vissa orter mer än andra. I takt med det sjunker också medlemskapet. I Helsingfors finns det redan nu områden där färre än hälften av invånarna tillhör folkkyrkan. Det här har fått huvudstadsförsamlingarna att satsa aktivt på att synliggöra dopet bland medlemmarna, bland annat genom att lyfta fram faddrarnas roll.

Tro förmedlas i familjen, heliga vanor ärvs inte utan lärs in i tidig ålder. Ofta är modern den som bär vidare aftonbönen och barnpsalmerna till nästa generation. Det här glömmer kanske de ivrigaste förespråkarna för en ”rensad” folkkyrka. De förbiser att trons frö ofta kan vara ett anspråkslöst Gud som haver. Om länken brister redan i början blir vägen till ett naturligt hemvist i kyrkan oändligt mycket längre.

Att hålla fram dopet i vår tid är också en av utmaningarna för den nya ärkebiskop, som eventuellt blir vald redan i den första omgången i dag. Det är möjligt, och efterlängtat, att han eller hon får en viss draghjälp just i den utmaningen av en familj som råkar heta Niinistö-Haukio.

May Wikström

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23