Att bli stora som barn

18.01.2018
INKAST. Som förälder till en fem- och en två-åring har jag privilegiet att ofta se hur barn fungerar tillsammans.

Deras spontana lekar ger mig glädje och deras konversationer är både roliga och påhittiga. Det som jag främst slås av är att barn alltid verkar söka sig till andra barn med hoppet om att en kontakt ska kunna skapas. Sökandet efter vänskap är på något sätt inbyggt i deras grundläggande sätt att umgås med varandra. Och så fort ett frö till vänskapen etablerats, kommer de ofta att spontant inleda en lek och utforska sin nya relation.

Medan denna instinktiva vilja att forma relationer präglar barndomen, tenderar den att svalna något när vi blir vuxna. Istället för att spontant se en annan som en potentiell vän, vill många av oss hellre hålla en viss distans till ”främlingen”. Vi blir lite bekväma av oss och mindre villiga att ta in någon som inte hör hemma inom vår trygghetssfär. Barnets nyfikenhet inför den andra ersätts därmed med förhoppningen om att det invanda ska få bestå.

En sådan försiktighet har däremot under den senaste tiden blivit allt mera ohållbar. Vi kan inte längre undvika främlingen, utan hens närvaro gör sig ständigt påmind i samhället. Bland annat blir främmande kulturella uttryck allt mera synliga, olika språk som vi inte tidigare påträffat hör vi i vår omgivning, alternativa klädnader syns i stadsbilden, och icke-kristna religiösa inslag gör sig ständigt påminda. Det som en gång kändes som långt borta och eventuellt även exotiskt, har i allt större utsträckning blivit vår vardag.

Främlingens ovilja (eller oförmåga) att hålla sig på avstånd tvingar oss ut ur vår bekväma och trygga sfär och in i en samtid som kräver att vi söker kontakt med hen. Vi kan inte längre nöja oss med det invanda, utan vi måste lära oss att forma nya gemenskaper och skapa nya vänskaper. Eller uttryckt på ett annat sätt: Vi måste igen finna en väg tillbaka till barnets instinktiva vilja att forma relationer med främlingen.

I Matteusevangeliets adertonde kapitel uppmanar Jesus sina lärjungar att bli som barnen. I ljuset av de utmaningar som multikulturella uttryck i samhället innebär kan vi kanske tolka denna uppmaning av Jesus som en uppmaning att återfinna vår barndoms längtan efter lekkamrater. Bland annat genom kyrkans liv inbjuds vi att ta del av en helig lek där vi kan öva oss att igen bli som barnen. Eller, för att omskriva något som Martin Lönnebo en gång skrev, i kyrkan erbjuds vi en plats där vi får växa så att vi åter kan bli stora som barn.

Fredrik Portin

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35