Påklädd

05.10.2017
INKAST.

Vi har inte fått klä oss själva särskilt länge. Under tusentals år var det killarna som bestämde vad som passade sig och vad som var snyggt. Flickors fötter har bundits, kvinnors midjor har snörjts och platåskor har hindrat damer att fly. Korsetterna i stål och valben deformerade inte bara inre organ, de deformerade också själen. Friheten att röra sig, att springa, att hoppa och att rida var pojkarnas privilegium. Kvinnor i fält och krig som någon gång, av praktiska skäl, drog på sig ett par byxor anmäldes och arresterades för att byxorna var oanständiga och avslöjade figuren. Det var ju lite märkligt eftersom det dåtida modet var blottlagd hud, djupa dekolletage och accentuerade stjärtar. På 1890-talet utlystes ett undantagstillstånd i Frankrike när det gällde brudar och brallor. För att säkra vinsterna i det framtida Tour de France och minska olyckor fick flickor börja cykla med byxor.

På 1900-talet åkte inte bara kjollängden upp och ner, även byxorna, och särskilt jeansen, blev allas, men fortsättningsvis finns det mycket märkligt med kvinnor och kläder. Antingen klär vi på oss för mycket eller så klär vi på oss för lite. Kan faktiskt inte minnas en enda notis eller artikel där det stått att männens kläder har orsakat en kriminell handling men när det gäller flickor minns jag för många.

1988 vigs de första kvinnorna i Finland till prästämbetet. Vuokko har designat ämbetsdräkten men det finns inget av det vilda och kvinnliga, som man annars förknippar med Vuokko, i den designen. Jackan är rak och går över stjärten. Över bysten är det fyra lager ylle. Kjolen är om möjligt ännu rakare och går till vaden. Under jackan har man en sladdrig och tunn polo. Hela dräkten utstrålar motvilja: vi går med på att ni blir präster men låt det bli en tydlig skillnad mellan riktiga präster och kvinnliga präster, och det kvinnliga ska vi göra allt för att dölja. Kaftanen, männens ämbetsdräkt, har däremot samma smickrande effekt på manskroppen som fracken, och det går inte att ta miste på vad man jobbar med. Men tjejvarianten hade inget prästigt över sig och den funkade aldrig för mig. Den kändes som ett plagg som förminskade både mig och mitt ämbete och det kändes som om det också var meningen. Jag sydde upp en egen klänning.

2008 försöker sig Kirsimari Kärkkäinen på en mera kvinnlig variant. Det är fortfarande svårt. Det finns ännu en motsägelse mellan statusen präst och statusen kvinna. Är det för kvinnligt förloras ämbetstrovärdigheten och är det tvärtom så göms kvinnan. Nu har den totalt intetsägande polon iallafall ersatts med en prästskjorta och man får välja mellan byxor och kjol. ”Ljusstrålen”, dvs den dekoration som finns över jackan, distraherar mig, men du kan i alla fall cykla till din vigsel.

Min egen prästklänning är det absolut äldsta plagget i min garderob, men den är fortfarande en klar favorit. Inte bara för att den är snygg utan för att den är ideologisk. Den är tydligt kyrka och den är tydligt ämbete, men den är också kvinnorörelse. Den är feminism, för jag valde att klä mig själv.

Maria Sundblom Lindberg

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53