Den laglydiga samariern?

06.09.2017
LEDARE.

Både människorättsorganisationer, civila och kyrkans företrädare är bekymrade över inrikesminister Paula Risikkos uttalande om att göra det kriminellt att gömma och hjälpa dem som fått avslag på asylansökan. Att regeringen utreder en sådan lagändring tolkas av en del som en panikreaktion över attacken i Åbo. Den är delvis förståelig, men utgör i grunden en djupt problematisk lösning. Dessutom innehåller utspelet en förtäckt propaganda, som de nationalistiska och populistiska krafterna i dagspolitiken bara kan jubla över. Både hjälpare och papperslösa generaliseras grovt i en svartvit berättelse där staten är den enda goda kraften. Kyrkan hamnar den här gången på de dåligas sida, särskilt efter att företrädare snabbt gick ut med att det inte är förenligt med kristen tro att låta bli att hjälpa en människa i nöd.

För att bena ut det hela behöver det alltså sägas än en gång: 1. Kyrkan gömmer ingen. 2. Kyrkoasylen är ingen ”asyl” i verklig bemärkelse. 3. Församlingarna gör ingenting i hemlighet. Kyrkoherden i Drumsö finska församling, ordföranden för Helsingfors gemensamma kyrkoråd, Juha Rintamäki hör till dem som än en gång upprepar det självklara: När någon vänder sig till kyrkan för akut hjälp kollar församlingen inga ID-papper. Däremot sker hjälpen öppet och myndigheterna har en uppfattning om vilka som sökt sig dit. Det kan handla om mathjälp, nödinkvartering eller stöd efter den första chocken med att uttyda –också rent språkligt – vad ett myndighetsbeslut de facto innebär. Nyanserna i det här slaget av hjälp har likaså fallit bort i regeringens utspel.

Hjälp är rätt och slätt inte bra tänk.

Kyrkostyrelsens sakkunniga i frågan, Marja-Liisa Laihia, har citerats i flera repriser och även hon fått bena ut att kyrkoasylen bland annat handlar om att ordna förutsättningar för den som fått ett avslag att se över ansökan tillsammans med någon som kan ge juridisk hjälp, ifall det finns skäl att gå vidare i processen. Till det stora nyansbortfallet i diskussionen hör nämligen också den här: En statlig myndighet kan fela. Alla avslagna asylansökande är inte skurkar som hotar vår trygghet. De kan också vara djupt olyckliga människor som sänds till otrygghet och död. Vem kan förbjuda någon att lyssna på dessas förtvivlan, om systemet dras så rätlinjigt som man nu tänkt?

Etiskt handlande är på samma gång både svårt och lätt. Att moralisera över beslutsfattarnas hjärtlöshet är bortkastat och billigt, för det finns onekligen också faktiska problem att lösa. Ändå är det nödvändigt att tillsammans tänka tanken till slut: Vilket samhälle har vi kvar om vi tummar på den djupa medmänskliga förankring som med fog tryggas i grundlagens nionde och nittonde paragrafer, likaså i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?

För kyrkorna är det definitivt omöjligt att editera in den laglydiga, handlingsförlamade samariern i en av kristendomens viktigaste och mest Jesusförankrade berättelser.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42