Trygga räkan och ryggmärgen

04.04.2012
Inte ens det kunde man alltså låta bli att fingra på!
Ungefär så reagerade jag över reportaget i KP för drygt två månader sedan (19.1.2012) om hur också Herrens bön nu har moderniserats. Ja, i själva verket redan i samband med den senaste bibelöversättningen för drygt tio år sedan.
Hur det kommer sig att man först nu (förutom i vissa församlingar, och i Sverige) plockat fram den nya varianten vet jag inte, men jag kan föreställa mig att det är rädslan för reaktionerna som hittills hållit den tillbaka. Redan förnyelsen av bibeltexter och psalmer har ju ofelbart lett till starka reaktioner. Man hade alltså allt skäl att frukta för hur förändringar i denna den mest centrala och allmänt ihågkomna texten av alla skulle emottas. Den stora och tysta majoritet som sällan går i kyrkan kan mycket få texter utantill – men Fader vår kan de flesta. Och just därför är varje stavelse så viktig. Det är hjärtats språk, som en av insändarskribenterna efter reportaget uttryckte sig.

Jag har läst inläggen för och emot och uppriktigt försökt rannsaka argumenten, också hos mig själv; vad är slappt förändringsmotstånd, och vad är genuin omsorg om bönens funktion?
Ett av argumenten för en förnyelse (och då räknar jag inte med tramset om att kyrkan måste leva med sin tid) är att man då tvingas tänka igenom vad texten och de enskilda orden betyder. Det vi kan utantill förlorar lätt sin mening, speciellt om det består av ålderdomliga ordvändningar vi har svårt att ta till oss. Trygga räkan sitter djupt i vår själ utan att vi egentligen tänker efter vad vi sjunger.

Men ändå. Jag tror nämligen att det man förlorar är så mycket mer. Jag förstår visserligen så väl att exegeter och andra som dagligen sysslar med teologiska texter och deras betydelser kan förtvivla över att menigheten mekaniskt rabblar upp rader de inte reflekterar över. Och jag har försökt följa med diskussionen om frestelse kontra prövning, och skillnaden mellan att be Gud och att be av andra om förlåtelse – men kommer inte ifrån att allt detta är spetsfundigheter jämfört med det som är och måste vara bönens, trosbekännelsens och andra centrala liturgiska texters betydelse, det vill säga att tjäna som mantra vi alla behöver för att alltid och överallt känna igen oss. Mycket kan man fingra på, men inte detta.

Delvis irrationellt, javisst. Rena tröstnappen. Men just det är bönens funktion, inte minst för alla dem som aldrig annars ber, eller sällan besöker kyrkan. När det sedan är dags och man i sin otrygghet tar till det man kan från barnsben – ja, då vill man absolut inte få en känsla av att också det blev fel. Tänk att snubbla redan på första raden, och säga Fader vår i stället för Vår Fader. Ny insikt? Kanske – men framför ännu större otrygghet.

Thomas Rosenberg

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00