Därför behövs religionsdialogen

11.07.2017
LEDARE. Ekumeniska samtal kristna samfund emellan går an, men en dialog religioner emellan står sällan på den kyrkliga agendan.

Ekumeniska samtal kristna samfund emellan går an, men en dialog religioner emellan står sällan på den kyrkliga agendan. En kyrka ska missionera och evangelisera och inte låta ifrågasätta sin tro. I förlängningen finns misstanken att samtalen främjar religionssynkretism.

Religionssamtal har alltid förts, men mellan teologer ur ”facket”. Begreppet interreligiös dialog innebär att kontakten sker på gräsrotsnivå, mellan vanliga troende.

Vår lutherska kyrka ingår i Borgågemenskapen, en kyrkounion av nationella folkkyrkor i Norden, Baltikum och på de brittiska öarna. En första rapport om hur medlemskyrkorna svarat mot utmaningen från det mångreligiösa Europa innehåller flera berättelser om det positiva i att lära sig respektfull tala om trosfrågor med personer av annan tro. Kontrasterna kan fördjupa förståelsen för ens egen tro.

Church of England är den av kyrkorna som har mest erfarenheter. I England har hundratals kyrkor konverterats till moskéer. Storbritannien är knappast på väg att bli ett muslimskt land, men det är en tidsfråga innan fler engelsmän går till moskén än till en kristen kyrka.

I sin relation till religiösa samfund följde de brittiska myndigheterna länge den europeiska linjen att religion hör till samhällets marginal. I takt med att gruppen icke-kristna i landet ökade kunde myndigheterna understryka sin neutralitet genom att tala om den kristna julen som ”winterval”. Vår egen diskussion om Den blomstertid på skolavslutningar är en parallell av samma neutralitetsiver.

Men den brittiska regeringen har svängt om och ser nu tron som en möjlighet. Händelser som pedofilhärvan i staden Rotherham bland muslimska män som kunde pågå i många år för att polisen inte vågade ingripa av rädsla för att stämplas som islamofob eller rasistisk har gjort sitt till. Myndigheterna uppmuntrar i dag programmatiskt till interreligiös dialog trossamfunden emellan och får tack vare det en välkommen referens.

I Sverige är det Göteborg som kommit längst med den interreligiösa dialogen. Det som började som en anspråkslös utställning i arabisk kalligrafi är i dag ett fungerande interreligiöst center som drivs i stadens regi.

De brittiska myndigheternas uppmuntran har varit framgångsrik – interreligiösa veckor är standard på många håll i England. Så framgångsrik att ordet interreligiös blivit ett uttryck för medborgerlig godhet och inte utan synkretistiska drag.

Inom samfunden är man självfallet medveten om skillnaderna. Lösningen är att de religiösa samfunden själva måste hålla kvar initiativet till hur dialogen dem emellan ska utveckla relationen som goda grannar och respekten för vars och ens egenart.

Det finns en parallell i vår skolas undervisning i egen religion. Respekterar man inte olikheterna utan går in för ett gemensamt religionsämne går undervisningen mot ett slags statlig kvasiideologi.

Rolf af Hällström

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00