Mest gamla nyheter

22.03.2012
Det är ännu tidigt när de första nyheterna läses upp. Teskeden upphör då och då med sin cirkelrörelse i morgonkaffet om något ovanligare meddelas. En kort ordväxling på femton–tjugo sekunder kan följa över köksbordet. Ibland en bekymrad skakning på huvudet. Medan morgonmålet varar hinner ett tjugotal dödsfall rapporteras. En sorgligt vanlig nyhetsöversikt, med andra ord.
Sedan upprepas samma nyheter på vägen till jobbet. Ännu ganska färska alltså, men de tränger inte lika långt in som för en timme sedan. Det har sitt intresse att läsa vad som hänt också på nätet. Där finns många alternativ att välja mellan. Fjärde och femte nyhetsomgångarna går smidigt på det sättet. Och sedan på kvällskvisten hemma igen berättar TV-nyheterna om samma saker som om de vore nya. En gång, kanske två. Vid läggdags är nyheternas storkonsument alltså grundligt hjärntvättad, men hjärtat har nog domnat.

Nyheterna som kyrkan berättar om upplevs inte alltid som nya. Vi hör också den här fastetiden hur Jesus rider in i Jerusalem. Judas förråder honom ännu en gång och Petrus förnekar årligen sin Herre.
Vilken är nyttan med detta nyhetsutbud, med alla dessa gamla nyheter? De gamle har brukat svara att det som huvudet vet med en enda gång måste hjärtat höra åtaliga gånger för att kunna omfatta.

Fastetidens nyheter handlar mindre om information än om själavård. Om att nu äntligen tillägna sig det som evangeliet berättar! Kyrkans nyheter är kanske inte från igår, men igår och i dag har det hänt sådant som gör nyheten ny och rent av livsviktig. Kristus Konungen saknas kanske i mitt liv. Han kommer ridande till mig på nytt! Judas och Petrus, ja, det är vi det. Åter har vi gjort som de. Och de frågar oss på nytt vad vi tänker göra nu. Hänga oss eller ångra oss och tro? Det är mera dramatik i kyrkans gamla nyheter än i många nyare notiser.

Men sedan en dag kan något utöver det vanliga hända. En extra nyhetssänding avbryter vardagen och stjäl hela föreställningen. Möjligt enbart i den profana världen? Gud är väl verksam än? En vacker morgon kommer kanske ärkeängeln Gabriel in med en extrasänding till Guds tjänare och tjänarinna och berättar: Någonting helt nytt i ditt liv börjar – nu!  Då hejdar sig teskeden i kaffekoppen.
Gunnar af Hällström

Lokalt. Vad tyckte jag om att göra som barn? Då teologen och journalisten Liisa Mendelin blev utmattad behövde hon gå tillbaka till den frågan. Svaret ledde henne till stora medeltida byggnader. 25.3.2026 kl. 16:25

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27