Lidande i bra gudstjänster

19.01.2017
INKAST.

Det är inte alltid lätt att avgöra hur en bra gudstjänst ska se ut. Många präster och lekmän kommer med sina egna förslag och av den anledningen kan man se en stor mångfald av olika uttryck för gudstjänstlivet i Borgå stift. Det är naturligt att det blir så eftersom lokala variationer kräver att gudstjänsterna ser olika ut – församlingarna är helt enkelt olika. Däremot finns det en viss tendens som ibland genomsyrar vissa gudstjänster, som jag hävdar alltid kommer att bidra till dåliga gudstjänster, trots att de på ytan verkar genomtänkta och välorganiserade.

Jag blev medveten om denna nedbrytande tendens när jag nyligen flyttade till en annan stad. Nära mitt nya hem finns en församling som regelbundet firar gudstjänst, och den första söndagen var jag full av iver. Men ivern ersattes ganska snart av en olustig känsla. Trots att allt såg bra ut och liturgin var någorlunda bekant, var det något som kändes fel.

Jag insåg efteråt att anledningen till min olustighetskänsla var att gudstjänsten uttryckte det som teologen Johann Baptist Metz beskrev som ”bourgeois” kristenhet. Det är en form av kristenhet där tro endast berör min personliga relation till Gud och där kyrkan primärt förstås som en producent av tjänster som tillfredsställer mina personliga andliga behov. Gudstjänstens syfte blir därför att bekräfta min individuella strävan och att skapa en estetisk atmosfär som tillfredsställer den kristne som andlig konsument.

Metz betonar att det som saknas i en sådan kristenhet är de formativa förutsättningar som väcker hängivet engagemang för världens lidande. När ens egna andliga och estetiska behov är av primärt värde, tvingas man aldrig att konfronteras med dem som vi kristna är kallade att i ord och handling visa kärlek. När lidandet hålls på avstånd, lyckas man därför inte samla den empatiska styrkan som krävs för att kunna engagera sig för det goda.

Kristna behöver bli konfronterade av det lidande som andra, mindre lyckligt lottade människor, dagligen tvingas uppleva. När vi organiserar och planerar våra gudstjänster bör vi därför undvika att göra dem så välpolerade att allt uppseendeväckande lidande rensats bort – om vi inte vill leva i en andlig slummer.

Jag håller därför med Metz. Bara när kyrkan förmår vara en arena där världens lidande inte endast utgör en stund av eftertanke, utan där den framhålls som den primära teologiska angelägenheten, kan kyrkan ha ett existensberättigande. Samma gäller även gudstjänsten. Bara där världens lidande lyfts fram kan vi finna en bra gudstjänst.

Fredrik Portin

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52