Utdelningen av biståndspengarna stavas "välsignelse"

15.12.2016

INKAST. Tidigare i höst uttalade sig en av regeringspartiernas riksdagsmän om statens biståndskostnader.

Han ansåg att det finländska biståndet är ineffektivt och föreslår att staten slutar betala bistånd. För att vara sagt av en riksdagsman är uttalandet rent ut sagt korkat. Det finns en färsk statlig rapport som påvisar att organisationernas biståndsarbete är både effektivt och hållbart. I hopp om att riksdagsmän läser Kyrkpressen, här en sann berättelse från gräsrotsnivå om hur finländska biståndspengar används både effektivt och långsiktigt.

Mbettite i Senegal är en by utan elektricitet, och infrastrukturen lämnar mycket övrigt att önska. Kvinnorna har fått kvarnar där de kan mala sitt hirsmjöl, flera familjer har fått katastrofhjälp då hungersnöden var ett faktum för några år sedan. Många barn får gå i skola via stöd från fadderarbetet.

Nu exempel på riktigt konkret nivå. Pappan i en familj gick i FMS:s bibelskola i början av 1980-talet med sikte på att bli präst. Ju mera kunskap och undervisning han fick, desto mer förvånad blev han i positiv bemärkelse: ”Jag lärde mig att kvinnor och män har lika värde. Jag slutade slå min fru. Brunnen låg långt borta, hon bar hem vattnet i tunga såar på huvudet. Det var tungt, så jag började hjälpa henne och hämtade vatten med häst och kärra.” Hustrun lärde sig läsa på prästfrukursen. Alfabetisation, ledd av senegaleser, betald med finska pengar.

Men det blev mera utdelning av pengarna än yrke, läskunnighet och drägligare liv. Välsignelse heter det på kyrkans språk. Barnen gick i skola, några med stöd av finländska faddrar. Flera av barnen studerade på universitetet i Dakar. En av dem är den senegalesiska kyrkans generalsekreterare. I november följde jag med glädje och stolthet rapporterna från klimatkonferensen i Marocko. Som kyrkans representant var han aktiv på konferensen.

Han är medlem i Kyrkornas världsråds ungdomsavdelning. Han arbetar för en hållbar utveckling i sin by, sitt land och sin kyrka. En utveckling som kan ge de unga hopp och framtidstro, så att de inte behöver fara över Medelhavet och söka lyckan i Europa, där den inte finns. Eller drunkna i havet, som flera senegaleser redan gjort.

Det är dyrt att få el till hembyn och därför har man i hans hem installerat solenergi, som ger ljus i den afrikanska natten. De som går i skola kan göra sina läxor i lampans sken. Ungdomarna i byn, lika beroende av sina mobiler som finländska ungdomar, får ladda telefonens batteri med hjälp av kyrkans solceller.

Yrke, läskunnighet, drägligare liv, universitetsstudier, klimatarbete, är bara en droppe i havet av det som åstadkommits med finländska biståndspengar. I vår Bibel står det ge, och ni skall få. Det gäller fortfarande. Det är bra att komma ihåg det i juletider, både för oss vanliga medborgare och för riksdagsmän.

Ann-Katrin Store

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42