Vem ärver mammas tro?

07.04.2016
Erik Wahlström berättade för en tid sedan i Kyrkpressen om hur det var att växa upp som ”Guds barnbarn” i en familj som var aktiv i Frälsningsarmén. Det var en text som säkert väckte många associationer både hos dem som inte har vuxit upp med en klart formulerad livssyn och dem som har gjort det.

Som förälder vill man så gärna ge sina barn möjligheten att uppleva och lära sig det bästa man själv har upplevt och lärt sig. När jag vid en bokmässa presenterade en av mina böcker om att förmedla tro och tradition till barn idag var det en dam i publiken som kom fram till mig efteråt och frågade vad man ska ta sig till om man har misslyckats. Tårarna rann då hon berättade om sin ångest över att barnen hade vänt allt religiöst ryggen. Min rödkindade författarimage rann hastigt av mig när jag satt där bredvid henne. Varför är det ofta så svårt att förmedla det man helst vill? Är det kommunikationen som inte fungerar?

Som Erik Wahlström konstaterade gäller den här klyftan inte bara religiösa övertygelser. I Sverige har en av animationerna om Alfons Åberg nyligen väckt debatt. Den baserar sig på Gunilla Bergströms bok Alfons och soldatpappan. Tendensen i både boken och filmen är tydlig: Här är det fråga om fredsfostran! Ändå kan bombplanen i soldatpappans berättelse om kriget skrämma upp ett barn som förstår bomberna men kanske inte har det språk som behövs för att kunna ta till sig berättelsens budskap. När vi talade om detta hemma vid köksbordet kom femtonåringen ihåg att när han gick på ettan var det en ständig kö i skolbiblioteket till just Alfons och soldatpappan. Jag frågade varför.

För att det var den enda boken med häftiga bilder av pansarvagnar och vapen!

Ack ja. Man ser för sig bibliotekarien som gläds över kvalitetslitteraturens popularitet, och de tindrande pojkögonen framför maskingevären.

I de flesta fall tror jag att det är referensgrupperna i tonåren och hos den unga vuxna som slutligen avgör vilken ideologi vi väljer att aktivt omsätta i vårt vuxna liv. Det är visserligen i barndomen vi lär oss en grundläggande respekt, eller brist på respekt för människor och livssyner. Det är i barndomen vår bild av den kristna tron bildas, om vi lever i en kristen familj. Men det är när vi söker oss vidare till våra egna grupper som vi väljer vad vi vill ta med oss. Grupper där ungdomar får diskutera livssyn behövs. Det som de kristliga skolungdomsgrupperna var förr, självständigt ledda av ungdomarna själva men med en av församlingens präster som kurator – det fungerade bra på 70-talet. Vad fungerar bra idag?

Och vad sa jag till min samtalspartner på bokmässan? Det jag försökte säga var att det nog finns väldigt många olika rum i Guds hus. Vi får släppa kravet på att förmå våra barn att se samma väggar som vi. Våga lägga i Guds hand. Våga lita.

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53