Synlig symbol alltmer utsatt?

07.04.2016
Ylivieska kyrka är ingen nyhet längre. Det allmänna intresset har falnat nästan lika snabbt som de förkolnade resterna efter 1700-talskyrkan som brann ner nu i påsk.

För Ylivieskaborna är förlusten och sorgen fortfarande lika påtaglig och svidande. Länge kommer de att haja till varje gång de passerar den plats där deras kyrka borde ha stått. Decennier efter det här kommer ortsbor att minnas den där särskilda kvällen, och kunna klä sorgen i ord, på samma sätt som de bromarvbor som beskriver förlusten av sin träkyrka i veckans KP.


Det är också uppenbart att församlingsmedlemmar på andra orter med ens sneglar med en nyvaknad oro på sin egen kyrka. Hur väl är den skyddad ifall att någon skulle komma på tanken? Och varför skulle någon göra det?

Frågorna som bottnar i oro är de mest oroväckande ur ett större perspektiv. När det gäller den anlagda kyrkbranden i Ylivieska finns det uppenbarligen många tragiska personliga ingredienser i bakgrunden. Samtidigt är det oundvikligt så att kyrkan –kyrkobyggnaden – i dagens samhälle är en av de få, mycket tydliga symbolerna för ett kollektiv. Som sådan kan den bli måltavla för en aggression och vrede som i värsta fall blir konkret. Det är den här tanken som får kyrkfolket att tveka när de tillfrågas om hur de skyddat sin kyrka. Att den tanken dyker upp är också ett utslag av de nya och skrämmande uttrycken i en mer polariserad finländsk vardag. Oron är ett sorgligt vittnesbörd om att det är något väldigt snett med tilliten i vår kultur.

Inför årsskiftet i fjol visade T-Medias förtroendegallup bland drygt tre tusen finländare att kyrkan var den institution som ökat mest i förtroende. Samtidigt hade riksdag, politiska partier, medier, domstolar och arbetsmarknadsorganisationer tappat åtminstone en del av medborgarnas förtroende: kort sagt, alla de instanser som är grundstenar för vår demokrati.

Den rätlinjiga, och enkla, tolkningen är att kyrkan har skött sig bra. Men fullt så enkelt är det knappast. Förtroendesvackorna och -svängningarna är ännu tydligare ett utslag av den allmänna osäkerhet och oro som råder. Arbetslöshet, ekonomisk nedgång och den migration som hittat hit som följd av krigshärdar på annat håll leder till besvikelse över de starka institutionernas oförmåga att hantera dem.


Men de förväntansfulla blickarna mot kyrkan kan lika hastigt förbytas i hätskhet när den inte motsvarar det man tänkt. Det har ärkebiskop Kari Mäkinen upprepade gånger fått erfara, nu senast i det något luddiga uttalandet om kyrkoasyl.

Synlighet och genomskinlighet har varit kodord i det öppna samhället hittills. Ingen grupp, vare sig det gäller kristna eller andra, ska behöva vara ängslig för att synas för bra, vare sig i gatubilden eller stolt tronande på en historisk kyrkbacke.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24