Språkläraren Kalle Anka

01.03.2012
Barnbarnet Tobias, 7, kommer med lillasyster Julia, 3, till mormor den första sportlovsdagen. Kalle Anka-extra (på finska) har just kommit och ynglingen kryper ihop i soffhörnet och börjar studera. Vi har beställt tidningen åt honom redan i ett år. Jag är ingen stor vän av serietidningar men den här Ankan kommer till Tobias av lingvistiska skäl.
Jag är inte den enda som har tänkt på språket. Finska institutionen vid Helsingfors universitet förärade Aku Ankka med språkpriset Vuoden Kielihelmi 2001. Institutionen ville ge en eloge till den finska redaktionen för att den under årens lopp exemplariskt och kreativt har utvecklat barnens och ungdomarnas språksinne. Jag känner inte till om den svenska Kalle har fått pris för expressivt språk.

Vad är Ankans hemlighet? Hur lyckas den bli språklärare? FD Lari Kotilainen hävdar att det beror på Ankans svåra språk. Då Tobias stöter på ett ord som han inte förstår slänger han inte tidningen ifrån sig utan fortsätter att läsa och försöker genom bilderna och sammanhanget lista ut vad Ankan menar. Och som biprodukt lär han sig ett nytt ord utan att ens märka det.

Kotilainen säger med glimten i ögat att eftersom skolboksförfattarna in i det sista försöker undvika svåra ord i sina texter lär sig barnen bättre finska genom att läsa Aku Ankka än genom att läsa skolböcker.

Jag har utbildats till finsklärare. Varför kom jag aldrig på att använda Aku Ankka i min undervisning? Tänk vilket hjälpmedel mina elever på 1960- och 70-talet skulle ha fått!

Men det är inte bara Ankan som gäller. Vi har också ett annat projekt med Tobias. I sin ryggsäck har han en bok. Jag har lovat en euro för varje bok som han läser från pärm till pärm för mig. Den här gången handlar boken om monstret Pöykäri som krympte ihop vid solnedgången.

Vi sitter i soffhörnet och förstaklassisten läser långsamt. Fingret följer raden. Han är mycket motiverad, för han matar sin spargris regelbundet och söker febrilt efter sätt att förtjäna en slant. Om en euro hjälper honom att öva läsning så betalar jag gärna. Jag kommer så väl ihåg mig själv som sjuåring i Topeliusskolan. Boken hade blåa pärmar och hette Vi på Solgård. Jag fick angst redan på de första sidorna: MOR, MOR ROR, O, O, ORM. Det gick förskräckligt långsamt. Då föräldrarna var inbjudna till skolan och satt längst bak i klassen kunde jag inte svara på en enda fråga. Jag bara sög på min fläta.”Inget ljushuvud, vår dotter”, suckade mamma.

”En farbror i Pakistan sa att han fick ett tredje öga när han lärde sig läsa”, berättar jag för Tobias. ”På riktigt?” sa han och grinade.

Ann-Christine Marttinen

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00