Jag skriver ett brev till Sipilä

18.08.2016
Bästa herr Statsminister. Jag önskar att Ni i Er regering tar världens nöd på allvar.

image

Jag filar på ett brev till statsministern, inspirerad av författarna som startade en brevkampanj. Det är svårt att hitta rätt ton och de rätta orden. Brevskrivning på gammalt hederligt sätt är nästan högtidligt. Jag vill förmedla min oro över vår snikna inställning till flyktingar och hitta en lagom hövlig ton. Jag har påbörjat brevet flera gånger, men inte ännu hittat den rätta inledningen.

Då jag följt med hur vi i Finland behandlar invandringsfrågan har jag en längre tid tänkt att det här inte kan gå bra i längden. Vi stänger ut nödlidande, flyktingar och hjälpbehövande från vårt välmående land. Globalt sett är vi välmående, även om det finns problem i vårt land. En dag kan vår oginhet i att visa gästvänlighet slå tillbaka. Vi försvarar oss med att vi gör som övriga Norden. Det är inget bra försvar.

I många afrikanska länder, fattigare länder än vårt, finns stora flyktingläger. I Tanzania, i Sydsudan, i Etiopien. I Libanon finns flest flyktingar per invånare. Jag har träffat en man som arbetar i ett flyktingläger med cirka 100 000 människor i Mauretanien, ett av de fattigaste länderna i världen Han talade inte om att sända någon tillbaka från lägret. Jag tror jag ska nämna det i brevet – att fattigare länder än vi tar emot fler flyktingar än vad vi gör.

Jag är ingen politisk sakkännare, jag tycker statsekonomi är ett invecklat ämne. Inte har jag heller kännedom om olika hotbilder som finns med tanke på invandring.

Men jag vet att i Bibeln står det redan i början att vi inte ska förakta främlingen. Att främlingen ska ha samma rättigheter som vi, likaså samma skyldigheter.

Jag önskar att vi kunde visa större gästvänlighet i vårt land. Jag har inga nära vänner bland de nykomna, som nu sänds tillbaka till krigshärjade hemländer, en efter en. Men jag har mött deras trötta, uppgivna blickar på min civila arbetsplats, sjukhuset. Jag brukar ta dem i hand och hälsa på dem. Jag tycker att det är en rikedom med olika människor, olika kulturer och olika seder. Inte är det alltid lätt, men vi kan nog leva tillsammans i vårt lilla land, om vi bara vill. Vi behöver bara lite hjälp från statsledningen så att våra nya invånare får möjlighet att rota sig i vår kultur.

Ett brev kan betyda så mycket, bara det blir skrivet och sänt. Och läst.

Ann-Katrin Store

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53