Tron stark, i varje fall i tryckt form

15.09.2016
INKAST. Thomas Rosenberg är övertygad om att flera av Svenskfilands religiösa tidskrifter kan se med tillförsikt på framtiden.

Det har knappast undgått någon att medievärlden lever i minst sagt turbulenta tider. Speciellt våra dagstidningar, som olyckskorparna ger endast några år kvar att leva. Nå, så fort går det nog inte.

En av de tidningsgrupper som av tradition varit stark i vårt land är de religiösa. På finskt håll torde antalet religiösa tidningar i dag röra sig kring minst 50, medan det på finlandssvenskt håll i dag finns åtminstone tretton verksamma tidningar och tidskrifter som kan hänföras till denna kategori. Överlägset störst är Kyrkpressen, som kan sägas vara en medlemstidning för vårt klart största förening, det vill säga vårt svenska stift, med dess medlemsorganisationer i form av församlingar. Att jag betonar föreningsaspekten sammanhänger med att det är så vi framöver kommer att betrakta kyrkan och dess medlemmar: som en förening bland andra föreningar – men det är en annan historia.

De övriga religiösa tidskrifterna är avsevärt mindre, med upplagor från några hundra till några tusen. Men sammanlagt utgör de en anmärkningsvärd grupp, i alla avseenden. Och seglivad: åtminstone åtta av dem är mer än hundra år gamla, med Mission som nestorn i sällskapet från 1859, vilket gör den till den nästäldsta tidskriften i vårt land. Äldst är Finska läkaresällskapets handlingar, från 1841.

Att tidskrifterna är så många, och så gamla, återspeglar självfallet den starka religiositeten i vårt land, inte minst på svenskspråkigt håll. Men också splittringen i ett stort antal olika riktningar och rörelser. För en utomstående kan mångfalden, och ihärdigheten i de trots allt ganska små tidskrifterna, te sig förbryllande. Men sådan är tron, när den är stark; den ser inte till antalet, och för en stark gemenskap är det självfallet viktigt att ha ett gemensamt organ för informationsutbyte och reflexion.

De flesta av tidskrifterna har på ett föredömligt sätt hängt med i utvecklingen, och satsat på förnyelse av både innehåll och utformning. Men visst finns det utmaningar. Liksom för de flesta andra tidningar och tidskrifter är digitaliseringen, och hur långt den ska föras, något som engagerar. Men för tidskrifterna överlag gäller att papperet ännu länge framöver kommer att vara konkurrenskraftigt, av den enkla anledningen att tidskriften i pappersformat har ett överlägset ”gränssnitt”, för att tala i digitala termer. Jag är alltså övertygad om att flera av våra religiösa tidskrifter med tillförsikt kan se fram emot sina 150-årsjubileer.

Besvärligast är det kanske för den allra största, det vill säga Kyrkpressen, och de minsta, som Ad Lucem. För den förstnämnda eftersom dess upplaga är helt i händerna på de enskilda församlingarna och deras beslut om prenumeration för sina medlemmar. För den sistnämnda för att den med sin lilla upplaga (kring 300) är väldigt sårbar. Bägge är omistliga; KP som överlägset största och sammanbindande organ för hela Svenskfinland, Ad Lucem för att den i över 100 år har varit en viktig och reflekterande röst.

Thomas Rosenberg är skriftställare och koordinator för de finlandssvenska tidskrifterna.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52