Tillbaka igen

23.03.2016
”Fat I ndet Yeerusaleem”, sjöng kören på serere i Gandiols kapell i Senegal en söndag i fastan. Låt oss fara till Jerusalem, eller på vårt psalmspråk ”Se vi gå upp till Jerusalem”. Sången var fartfylld, här fanns ingen sorg och melankoli, bara glädje över att få fara till Jerusalem och där vara med vår Herre i Hans svåra stund. Dirigenten dirigerade med hela kroppen. Sångarna sjöng, snabbare och snabbare för varje vers, det blev bråttom att komma till Jerusalem. Vi, en grupp besökare från Borgå stift som firade gudstjänst ute i byn, tänkte trilla av våra bänkar i bara farten då den rytmiska sången tog fart. Vilken skillnad jämfört med vår stillsamma och sorgsna version av psalmen. I stilla veckan kan det vara bra för oss stela nordbor med en mera stillsam version, bara vi inte glömmer den stora glädje påsken för med sig.

Byn Gandiol har en finlandssvensk historia inflätad i sin serere-tradition. Prästen Dip, herdepojken som vaktade djur i bushen, fick lära sig läsa i Finska Missionssällskapets alfabetisationsklass för knappt 40 år sen. Läskunnigheten förde honom vidare i studierna och 1987 blev han prästvigd till tjänst i Senegals lutherska kyrka. Den tidigare herdepojken predikade i gudstjänsten. Mellan psalmer, böner och predikan hann han vandra i kyrkan bland barn och vuxna och fotografera församlingsbor och gäster med sin surfplatta. Innan vi var tillbaka på vårt hotell i Dakar, två timmar bort, fanns hans foton på Facebook. Hela världen kunde genast se vad vi sysslade med i ute i bushen i Gandiol.

Efter predikan berättade pastor Dip om hur missionsarbetet i byn börjat. ”Därborta, där ni passerade trädet på väg hit, där samlades vi allra först tillsammans med ”Esstig” (Stig-Olof Fernström) för att höra om kristendomen. Sen byggde vi ett kapell, men det blev för litet. Sen byggde vi det här kapellet, men nu är det för litet.”

Det såg vi med egna ögon. 45 barn hamnade först ut ur kyrkan då gästerna kom, men hastigt löste senegaleserna platsproblemet och bar in mattor i koret och så in med alla barn igen.”Men, fortsatte pastorn, nu samlar vi in pengar och ska bygga en större kyrka med prästbostad på andra våningen. Tegelstenarna är redan gjutna.”

I den här byn, en bit bort från allfartsvägen, påbörjade finlandssvenska missionärer arbetet i Senegal för 42 år sen. Många församlingar i Borgå stift har stött arbetet ekonomiskt och i bön. Arbetet går vidare med lokala krafter. Pastor Dip berättade en biblisk historia om en krigare i filistéernas arme. Det var svårt att följa med i alla svängar då han talade serere. Efter en stund gick det upp för mig, som tolkade till svenska, vart han var på väg. Han talade om trötta kämpar som man inte ska lämna ensamma och inte förakta. De kommer tillbaka. Han hänvisade till oss gamla missionärer, som kommer tillbaka igen och igen, i olika sammanhang. Att sitta i ett kapell i 35-graders värme, fyllt av unga som sjunger om vandringen till Jerusalem med en glädje som smittar, och lyssna till serere-predikan av en man som varit herde i bokstavlig mening, tillsammans med missionsvänner från Borgå stift är en Livets gåva.

Ann-Katrin Store

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13