En giftig rök av skadeglädje

15.10.2015
Det skrällde om Kp:s nyhet om att polisen i Jakobstad noterar en bred användning av cannabis bland ungdomar, också – och enligt den lokala äldre konstapeln – särskilt bland laestadianska unga. Poängen både i nyheten och i det polisen säger är att det inte finns något teflon mot droger. Bruket av dem skär igenom alla samhällsskikt och sammanhang. Det gäller att hålla kvar fokus och lyssna in det budskapet. Annars schabblas något oerhört angeläget bort, själva problemet slinker runt hörnet och växer vidare.

Snabbt tog diskussionen om drogerna i Jeppis en vändning som inte bara är tråkig för laestadianerna som grupp, utan som ger alla och envar den sköna undanflykt som vår mänskliga natur törstar efter. Begärligt griper vi efter möjligheten att kunna utse ett ”dom” som befriar ”oss” från ansvaret att ta itu med det allra mest smärtsamma. Det är det här, och det kvarstår: Unga riskerar att fara illa och det behövs gemensamma åtgärder för att motverka det. De här unga är ”våra”, oberoende av om de tänder sin rök i bönehusknuten eller någon annanstans. Våra! Inte ”deras”, som har misslyckats. Det är också skäl att komma ihåg att polisen inte heller rapporterar att ökningen av droganvändningerna gäller enbart laestadianer.


I samma nyhet bekräftar familjearbetaren inom laestadianernas centralorganisation att man har sett problemet och planerar motaktioner. Ge rörelsen erkänsla för det! Så ofta anklagas laestadianerna för att sopa obehagligheter under mattan. Nu gör de det inte. Därför är de nästintill skadeglada kommentarerna i vissa kommentarsfält sorglig läsning. Och frågan kvarstår: Vad gör vi?


Man borde ena krafterna för att jobba mot droganvändningen. Någon specifikt ”kristen” drogupplysning i skilda fållor behövs inte, och här kunde de lokala laestadianerna gärna öppna sina sammanhang och inte sköta allt internt. Missbruket frågar inte efter inre övertygelse. Behovet av samarbete gäller inte bara i Jakobstadstrakten. Det är något som församlingar och organisationer över hela landet har skäl att fundera över.

Det finns en annan viktig sak som måste sägas i mötet med illa dolt triumferande över att ”heliga” faller. Det ligger mycket dubbelmoral i de reaktionerna. Skenheligt gläfser man ena stunden om dem ”som tror sig vara bättre än andra” för i nästa sekund ifrågasätta att ”till och med de …”. Jakten på syndare är ett grymt nöje, som inte har minskat med sekulariseringen.


Men lika lite som drogerna frågar efter någons tro eller icke-tro, lika lite kan de omintetgöra rätten till en övertygelse. Det är viktigt att komma ihåg. Du är inte en sämre troende för att du har prövat. Men risken finns att du som människa kan börja må dåligt, kanske inte genast, men över tid allt sämre och att dina viktigaste relationer lider.

I den här storyn finns det i grund och botten bara vanliga barn, vanliga föräldrar och ett gemensamt ansvar att bära dem över svårigheterna innan de tar överhanden.

May Wikström

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23