Känsla och fakta i flyktingfrågan

10.09.2015
under de senaste två veckorna har det anlänt två tusen asylsökande till Finland och flyktingcentralerna bågnar. Samtidigt som strömmen, definitivt större än vad vi eller just nu hårt belastade fackmänniskor är vana vid, har väckt finländarnas vilja att hjälpa så har den använts av främlingsfientliga element som ett hot. Massan, de många som nu knackar på, hotar välfärden, våra pensionärer och barn, muttras det. Det gäller att checka proportionerna. Strömmen må vara exceptionell för oss, men enbart en av de röda båtarna vid Skatudden skulle rymma alla som kommit de två senaste veckorna, med egen kojplats. Bespisningen skulle avklaras med två dukningar i jätterestaurangen. Vårt land översvämmas inte av flyktingar, mer än det gör när ett kryssningsfartyg töms en morgon i Helsingfors.

Hans Rosling, svensk statistiker och professor i internationell hälsa, ilsknade till häromveckan i Danmarks teve. ”Europa är så pressat av flyktingströmmen …” inledde studiovärden. ”Vad sa du att Europa var?” undrade Rosling och läste lusen av reportern, som fick axla rollen av det självuppfyllda, oupplysta Europa. En gemenskap med sorgliga tendenser att predika om humanitära principer, som sviktar när de sätts på prov. Rosling konstaterar att de flyktingar som kommer nu är få, i förhållande till vad Europa egentligen skulle kunna ta emot.

Under veckoslutet anlände över 10 000 flyktingar bara till München. Tyskland har med Angela Merkel i spetsen rättmätigt uppfordrat resten av de europeiska välfärdsstaterna att dela bördan. Hur stor är den då? Och hur plötslig? Libanon, med en befolkning på 4,5 miljoner, har tagit emot över en miljon flyktingar sedan våldsamheterna i regionen började. Nej, Europa, flyktingkrisen börjar inte nu. Och det är inte du som tagit den största smällen.


Rosling anser att medierna är dåliga på fakta och sammanhang, men bra på att förmedla känsla. Det vi ser nu är en känslostorm, där den drunknade treåriga Alan Kurdi blev Bilden. Känslorna är goda. De påverkar politiken, och de kan bilda en vall mot hatretorik. Kyrkans ledare, från våra egna biskopar till påven, har föredömligt slagit vakt om det medmänskliga. Men affekt kan missbrukas, och tyvärr svalna. Och om den mobiliseras på felaktiga fakta finns det en risk att det slår tillbaka. Därför behövs nu bägge, känsla och förnuft.

Faktum är till exempel att det behövs stora, välorganiserade förläggningar som kan ta emot många på en gång. Faktum är att det behövs snabbare asylprocesser för att göra väntan kort och en nystart i Finland smidig. Faktum är att sållningen av asylsökande för tillfället egentligen sker vid flygens incheckningsdeskar, därför att bolagen på grund av sitt transportöransvar får höga straffavgifter om de flugit någon utan giltiga resehandlingar. Och krishärden i Mellanöstern finns kvar. De här frågorna kräver politik och maktutövning med ett gemensamt fokus som saknats hittills.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00