Kyrkans våndor och nya vändor

13.05.2015
Förra veckans politiska thriller skuffade det annars också inte alltför mediesexiga kyrkomötet i skymundan. Det oaktat var dramatiken där minst lika stor. De beslut som fattades är dessutom inte helt fristående från det som skett under förra regeringsperioden och det som eventuellt kommer att hända under den förestående. Den kyrkliga bubblan är inte så tät att dess trygghetszon inte kan spräckas av världsliga planer.

Därför var den omröstning som ägde rum i kyrkomötets plenum i torsdags både viktig och spännande. Efter en lång debatt röstade mötet ner den strukturreform som beretts i många omgångar, i många organ, med bara tre röster ifrån den kvalificerade majoritet som skulle ha krävts för att driva igenom förslaget.


Lägger man till det faktum att sex av sju stiftsrepresentanter i mötet röstade nej, så kan man i enlighet med ombudet Max-Olav Lassila säga att de svenska rösterna avgjorde saken. Men det är viktigt att slå vakt om kärnan i frågan: Ja, den planerade modellen kunde ha varit ödesdiger för Borgå stift. Men orsaken till att den föll är ändå att kyrkans folkvalda på det stora hela hade börjat tvivla på att modellen var den riktiga. Det sista vi behöver i tider av hårdnande attityder mot minoriteter och språk är en polarisering också i kyrkans gemenskap.

Grunden till hela det arbete som plöjts ner i beredningen av reformförslaget kan i sin enklaste form uttryckas i samma mantra som ekar i samhället i stort. Det lyder: ”Något måste göras!” Att kyrkomötet inte köpte någotmåstegöras-argumentet enbart av dess egen ödesmättade tyngd är, fastän många säkert kan tycka annorlunda, inte bakåtsträvande utan ansvarsfullt beslutsfattande. Det går alltid att börja om, att tänka om och tänka nytt. Det arbete som är gjort har också blottlagt de negativa sidorna, om än diskussionen kring dem kom igång i ett beklagligt sent skede. De insikterna kan tas med i matsäcken redan från början när nästa omgång börjar.

Vilka var då riskerna, på vanligt dödligt språk? Hårddraget handlar det precis som i alla andra sammanhang om makt och pengar.


Modellen, där församlingar med tvång skulle ingå i en gemenskap, samfällighet, krävde en överbyggnad, som beskrevs som enbart administrativ. Men när detta samtidigt innefattar ekonomisk förvaltning och arbetsgivarroll är det ofrånkomligt att det bildas ett nytt skikt. Dilemmat avslöjades tydligast i diskussionen om vem som ska leda samfälligheten. Den som sitter på pengarna och personalansvaret har naturligtvis också makt. I det läget är talet om församlingens fortsatta självbestämmande och integritet under paraplyet en chimär. Kyrkomötet slog nu i sin omröstning fast var dessa hör hemma. Det ger församlingarna ingen anledning att sucka och luta sig tillbaka. Den besvärliga frågan om pengarna, framtiden, solidariteten och ansvaret har landat på deras bord.


Något måste göras.

May Wikström

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32