Adam 2.0

29.04.2015
I boken Själens nattsida gör Merete Mazzarella en fascinerande närläsning av Mary Shelleys berömda roman om Frankenstein och hans olycksaliga monster. För olyckligt var ju monstret mest av allt, desperat jagande efter medmänsklig värme och sympati, även om han vanligen beskrivs som enbart skräckinjagande.

Då romanen skrevs, i början av 1800-talet, var allt detta science fiction. Så icke längre. Och då talar vi inte om monster av den typ Frankenstein mixtrade med utan om robotar, med en intelligens som vida överstiger människans kapacitet. Skräckvisionen av ett samhälle där maskinerna tar över är alltså redan här, åtminstone potentiellt. För de är redan så oändligt mycket snabbare och effektivare. Och så har de inga skrupler eller andra känslor – åtminstone tillsvidare.

Ett bevis på att jag inte yrar är att också den nu kanske främsta teoretiska fysikern av alla, den rullstolsbundne Stephen Hawking, nyligen i ett öppet brev varnade för att utvecklingen av den artificiella intelligensen i dag är det största hotet mot mänskligheten. Och han har fått starkt stöd från många forskare, men också av kända profiler som Bill Gates.


Ett annat oroande exempel är att man som bäst på internationell nivå diskuterar regler ifråga om artificiell intelligens och krigsföring. Vilket i klartext innebär att man vill förhindra att robotarna tar över, och alltså på egen hand börjar fatta strategiska beslut. Drönare och andra helvetesmaskiner kan ju redan nu på egen hand hitta fram till sitt mål, men det är fortfarande människor som programmerar dem och som trycker på knappen. Snart kan maskinerna ta över inte bara knapparna utan också de överväganden som föregår tryckningen. Man förlorar nattsömnen med mindre.

Ett tredje exempel är Human Brain Initiative, ett gigantiskt amerikanskt forskningsprojekt med syfte att kartlägga aktiviteten i varenda hjärncell, eller neuron, ungefär som man tidigare kartlagt varje enskild gen i vårt genom. Med den skillnaden att neuronerna är ofantligt många fler, kring 100 miljarder! Och kostnaderna följaktligen astronomiska.


Hur mycket vårt samhälle kommer att påverkas av att människans genuppsättning är klarlagd vet vi inte ännu, eftersom tillämpningarna fortfarande trampar i barnskorna. Men risken för en alltmer cynisk sortering av mänskligt liv, utgående från de arvsanlag vi bär på, är uppenbar. Hur en fullständig kunskap om hjärnans sätt att fungera kommer att påverka oss återstår att se – men Frankenstein kommer förmodligen att framstå som en patetisk amatör.

Men notera alltså att vi, även om forskarna aldrig lyckas spåra varenda neuron, redan är i full färd med att skapa robotar så intelligenta att människan börjar framstå som en måndagskopia. Riktigt så var det knappast vår Herre hade tänkt; att hans skapelse skulle skapa en kopia av sig själv, vida överlägsen i allt annat än det som gör människan till en människa: kärleken och fantasin, ödmjukheten och fruktan.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00