Påsken är församlingens

07.04.2015
Det finns en gräns för hur många chokladägg man kan proppa i sig. Den kommer rätt snabbt emot när små, glada påskhäxor delar på bytet. Förutom äggen, maten och pyntet har det inte riktigt gått att slå mynt av påskfirandet, tack och lov. När man är mätt finns det tid över att tänka. Därför är långhelgen fortfarande ett gyllene tillfälle för församlingen att ta vara på vad påsken handlar om, medan största delen av finländarna fortfarande har ett hum om detta.

Påsken är en religiös helg, hur man än vänder sig. Döden som ger de ödesmättade stråken på långfredagen öppnar sinnet för reflektion kring det viktiga och heliga. Fortfarande har vi en generös rymd av obruten, ledig tid att göra det. Det är kanske den allra största gåvan i en tid av måsten och bråttom. När den kristna trons vara eller inte vara i det finländska samhället diskuteras är det hälsosamt att göra ett tankeexperiment där man städar bort påsken, dess allvar, dess tyngd och dess jubel – som hos oss sammanfaller med en uppvaknande natur. Skulle motsvarande tanke-
paus ha unnats oss utan en kristen historia och kultur? Traditioner uppstår sällan ur tomma intet, än mindre om de kostar samhällen pengar och effektivitet. Också därför är de värda att bevaras.

Kunskapen om påskens kärna är antagligen också orsaken till att publika gestaltningar av händelserna i stilla veckan drar åskådare i stora skaror.

Via Crucis är överlägset störst, på de orter där vandringen har ordnats strömmar folk till i tusental, naturligtvis i Helsingfors – men också i Borgå, de år när man genomförde vandringen där.

Även lokala satsningar i något mindre format samlar folk: påskspel, konserter, andakter och musikaler kan i bästa fall engagera en hel bygd.

Det färskaste exemplet kommer från Sibbo, där den svenska församlingen har blåst fart i en ivrig och bred uppslutning kring en vandring i påskens tecken. Kanske är det den här vägen församlingarna borde gå också i andra fall? Hur kan man tänka utanför boxen till vardags, så att inbjudan till församlingens medlemmar känns så angelägen att de beslutar sig för att slå följe och vandra med?

Nyckeln heter möjligen ”beroende”. För en församling som kastar sig in i ett extraordinärt projekt av det här slaget finns det inget annat alternativ än att handlöst kasta sig ut och hoppas och be om att församlingen bär med: syr, hamrar, övar, fixar ljussättning.

Därigenom har man också,kanske utan att veta om det, rivit ner den konstlade och i grunden helt felaktiga mur som skiljer ”församling” från dess medlemmar – den avart där församlingen likställs med dem som finns på kyrkans lönelistor och ”andlighet” blir ekvivalent med ”verksamhet”.

I grunden borde det ju vara så att vi vandrar den här vägen tillsammans. Vare sig det är med hammare, fackla eller handbok i handen.Vägen via Getsemane till Golgota och den tomma graven i gryningen handlar ju enkom om att gå den, lika ivrigt och trevande som om det var den allra första gången.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00