Vem ska komma efter dem som går?

05.02.2015
Prästmatusjkorna i KP:s undersökande artikel om strukturen i ämbetskåren illustrerar tydligt en utmaning för de svenska församlingarna.

Stiftet har en pensionärsboom bakom knuten, och tyvärr verkar det som om de som förväntas plocka upp de fallna mantlarna blir allt färre.


Dessutom är konkurrensen om ledarpositionerna, kyrkoherdeposterna, oroväckande liten. I jämförelse med hur det ser ut på finskt håll är antalet sökande till lediga tjänster få – till råga på det har Borgå stifts herdar inte alltid den formella kompetens som numera krävs av en kyrkoherde.

Det har puffats och lockats från domkapitlets sida i flera repriser. Men det är fortfarande inte helt klart var problemet egentligen sitter. Varför vill de svenska prästerna inte bli chefer? Och varför vill de inte göra sig behöriga? Hinner inte? Vill inte? Känner sig inte uppmanade och önskade?


Till helhetsbilden hör också den lilla, men synliga grupp i Borgå stift, som inte vill samarbeta med kvinnliga prästkolleger och därför inte väljs – eller ens söker – kyrkoherdetjänster. De ”fastnar” på kaplanspinnhålet och kommer inte själva vidare, samtidigt som de blir en propp i systemet för yngre präster som eventuellt skulle vilja avancera i sin egen församling. Det här är olyckligt, både för prästen själv och för församlingen och stiftet.

Prästkragen är fortfarande något som får folk att reagera, hur tolerant och rentav likgiltigt till olika företeelser samhället i dag än har blivit.


Präster är intressanta när de gör trafikförseelser och begår brott som måste redas ut. Präster är också intressanta när de visar sig kunna måla tavlor eller sjunga skjortan av medtävlarna i talangjakter på teve.


Gör prästen något illa undrar folk hur han eller hon kunde göra det. Gör prästen något bra ställer man med stor förvåning precis samma fråga.


Det är ett udda ämbete, och de som vigs till det tvingas också acceptera ett uddaskap som inte går att förneka. Därför är det förståeligt att många unga värjer sig för den rollen.

Och ändå har jobbet liksom alla andra jobb sidor som belönar dem som tar det till sig. Amanda Audas-Kass, bloggare och ny KP-inkastare, skriver i sin blogg om sin makes prästjobb. Hemma hos dem är det jobbet ibland det värsta, något som får henne att turvis vara arg på församlingen, Gud och maken. Ändå är det ett jobb som ger så mycket. Utbrottet hon delar med sig är skönt, inte minst därför att det visar sig att andra också har liknande mönster att brottas med.

I sista hand står och faller allt med känslan av att vara på den plats där man ska vara. Där handlar det inte bara om vad domkapitlet vill och tycker, så billigt slipper vi inte undan. Varje församling bär ansvar för sina präster. Inte bara för vad de är just nu, utan också för vad de vill bli och ta ansvar för senare. I förlängningen också för vilket budskap kyrkan sänder till dem som eventuellt ska komma efter dem.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00